Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bruk, katolska kyrkans förtjensl i afseendc på så vål den profana som isynnerhet den
kyrkliga musikens utbildning, och slutligen musiken inom den reformerta och inom den
evangeliskt protestantiska kyrkan skärskådas.
I de reflexioner förf. på dessa ställen lägger i dagen kunua vi icke annat än
instämma; endast i en sak äro vi af något olika tankar: vi hålla före, att båda
kyrkorna, den katolska och den evangeliskt protestantiska, i afsccnde på koralen och den
konslrika musiken, gått till ytterlighet. Don förra, i det den genom koralens
borttagande uteslutit församlingen från hvarje aktivt deltagande i gudstjenslen; den
sed-nare, i del den, genom koralens allena begagnande irån helgedomen visar den
konslrika musiken. Vi inse icke att den evangeliskt protestantiska församlingens andakt
skulle lida uågot men af alt man i dess ritual upptog ett urval af Palestri/ias,
Allc-gris, Mozarts, Haydns, Cherubinis eller Beethovens skönaste hymner. Hvarje
helgdag kunde ju hafva sin, eller sina bestämda hymner, och orden, lämpade efter dagens
text, derlill finnas, som ett litet bihang till psalmboken, för allmänheten tillgängliga.
Elt eller par sådana musiknummer, vid deu söndagliga gudstjenslen af en öfvad kör
utförda, skulle, derom äro säkerligen många ense, bidraga, icke endast alt göra folket,
som man säger, kyrksammarc, ulan älven alt göra sinnet i allmänhet mera mottagligt
för religionens sanningar; koralerna behöfde derföre icke upphöra att vara grundvalen,
kärnan af deu musikaliska kullen. Åtminstone, del är vår tanke, skulle en sådan
omvexling af koraler och hymner, vara af en vida sanuare estetisk verkan än den
prcslens incssning af de länga bönerna etc. som eger rum i vår ritual; denna
mess-ning, som dessutom ofta genom officiantcns omusikaliska föredrag på det oförderfvade
konslsinuet åstadkommer det vidrigaste intryck.
Det figurerade koralspelet behandlas af förf. efter förtjensl. Vi instämma häri
obetingadi. ”För vår del”, yttrar förf. ”kunna vi icke inse orsaken, hvarföre några
organister, hvilka tillfälligtvis ega en ovanligare både teoretisk och praktisk skicklighet,
begagna det figurerade koralspelet, dä de under gudstjensterna ackompagnera
församlingens psalmsång. En församlingsmenighet består, som hvar man vet, till aldraslörsla
delen af i musikaliskt afseendc aldeles obildade personer. De sjunga enkelt och
anspråkslöst med den bättre eller sämre röst, naturen dem förlänat, ulan att de härvid
länka på någon konst eller artistisk bildning. Huru vill man väl begära att alla dessa
menniskor skola kunna sjunga psalmerna jemnt och ordentligt till ett sådant höglärdt
spel? de förmå icke ur de ständigt om hvarandra sig slingrande stämmorna utleta
melodien. De kunna aldrig rätt veta, hvarkeu när de skola begynna eller sluta
versraderna. Också är sången inom kyrkor, der koralerna pä delta sätt spelas, högst
besynnerlig, eller rättare, man märker icke der någon ordentlig sång. Många försöka
visserligen att sjunga, de förnya försöken flera gånger, men som det icke vill gå,
ledsna de slutligen och förblifva sedan stumma. Vi kunna icke upptäcka någon euda
fördel af det figurerade koralspelet, anvdudt vid dessa tillfallen,* men väl uppstå deraf
ganska måuga och stora olägenheter. Härigenom lillintetgöres orgelns hufvudsakliga
bestämmelse, som är alt leda, upphjelpa och slärka församlingens kyrkosång. Det
ser ut, som organisten, för att få tillfredsställa sin fåfänga och lysa med sin stora
skicklighet, icke skulle draga i belänkande att uppoflra hela församlingens sån.
IT
O-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
