- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / 1857 /
269

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ville lägga srg till bvila, fattades han af en rysning och tydligt stod den tankeu för
hans själ: "du skall icke letvande lemna delta läger."

Tyvärr skulle så ock inträffa.

Kedan morgonen derpå fann Conslanza honom nästan sanslös i ett häftigt
feberanfall. Fastän dagen knappast grydde ocli ett häftigt yrväder gjort det nästan omöjligt
för fotgåugare att passera den inre stadens trånga gator, skyndade Conslanza likväl
sjeif ut för att hemta läkaren. Denne fann Mozarts tillstånd rätt betänkligt, hvilket
han dock förteg för den bekymrade makan; fastmera lofvade han snar förbättring,
om man noga följde hans föreskrifter.

Också tycktes Mozarts sjukdom i dc första dagarne icke leda till någon olycklig
utgång; Conslanza vek icke från hans läger. Hvad en trogen makas kärleksfulla vård
förmår, det utötvade Conslanza, och hennes yngre systrar, Sophie och Lotli, bislodo
henne troget dervid. Lotli bodde hos Mozarts, Sophia deremot hos sin moder, fru v.
Weber. Dock besökte Sophia Moiart dagligen, och denne sade henne hvad han förteg
för sin maka och för Lotli: att han ej hyste någon förhoppning all åter uppstå Irån
detta sjukläger.

Men snart skulle älven den arma Conslanza erhålla visshet om den förestående
sorgliga katastrofen. Mozarts krafter aflogo stundligen, dc vanmakter, som genast
frän sjukdomens början påkommit honom, konimo allt tälare, blefvo allt långvarigare-

Sålunda nalkades den femte December år 1791.

• * •

Då Soph ic tidigt pä morgonen denna dag kom i deL Mozariska huset, mottog den
gråtande Coustatiza henne med dessa ord: "Gudskelof all du är häri i natt var han
så sjuk, att jag inte trodde att han skulle upplefva deuua dag! 1)11r han i dag åler
sådan, så dör han i natt!’’

Beslört skyndade Sophie till det blå rummet, der Mozart låg. Denne var vid full
besinning och ropade med matt slamma emot henne: "godt att ni kommer I i natt skall
ni bli hos mig, ni måste se mig dö."

— Ack, Wolfgang, ni skall inte dö! ui skall åter tillfriskna!

— Jag skall dö — jag har ju redan dödssinaken på tuugan! Jag ber er, blif qvar!
hvem skall eljest, bislå min arma Conslanza och Lotli?

Sophie lolvade det och bad alt endast på ett ögonblick få gå hem, för alt
underrätta sin moder alt hon ämnade stauna här, på det alt denna icke måtte oroa sig,
ooi hon blef borta öfver nallen.

Mot alloneu kommo Mozarts vänner: Schack, hans svåger Ho for och bassisteu
Gor/*). Sussmayr hade redan förut infuuuit sig. De funno mästaren åter sysselsatt
med partituret till hans Bequieiu. "Märker ni nu” — sade han till de inträdande —
"att jag icke skrifvil verket for någon annan än mig sjelT? men jag skulle ändå gerna

vilja höra huru det låter — Sussmayr, sätt dig vid klavccinen, och ni andra, sjungen
det med mig!”

Det skedde så. De började Requicmel; Mozart sjeif sjöng alten, Schack sopranen,
Hofer tenoren och Gcrl basen.

*) För Schack bude Mozart skrifvil Taminos, för Gcrl Sarastros och for llofers fru (hans
svägerska) Nattens drottnings parti.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:24:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1857/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free