Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:is 35 & 36.
1857.
NY
TIDNING FÖR MUSIK.
5:e Årgången.
Stockholm.
5 October.
Om uppkomsten och fortgången af Stora Operan i Paris.
af Adolph Adam *).
1 Ludvig XIV:s tidehvarf inträffade den franska operans uppkomst och forsla kullur.
Det var Cornei/le, som genom sin Andromeda gjorde det första försöket att gifva
en fransysk heroisk tragedi den form, ur hvilken framdeles den s. k. stora operan
lätt kunde utvecklas. Corneiile bade ej någon italiensk förebild för ögonen, och den
franska operan skiljde sig genast i sin (örsla uppkomst märkbart frän den italienska.
Men vid samma tid som Andromeda uppfördes med ej ringa pomp, underhöll kardinal
Mazarin i Paris ett sällskap af italienska skådespelare och sångare, hvilka kort förut,
förmodligen på hans föranstaltande kommit från Italien och 1645 för första gången
gifvit ett slags opera på italienska språket. Corneilles Andromeda, som 1050 gafs för
första gången, hade med dessa italienska sångspel intet annat gemensamt, än det
musikaliska föredraget öfverhufvud och den teatraliska apparaten för ögat. Efter all
sannolikhet har denna Andromeda, ehuru den är alltigenom versifierad, endast till en
del blifvit sjungen och för ölrigl talad. Idéen af ell musikaliskt skådespel hade
emellertid framkallat ett stort intresse både hos Pariscr-publiken och hos hofvet. Den
alltid färdige hofpoelen Beuserade författade nu ell musikaliskt herdespel i samma manér
som det, hvarigeuom italienarne först väckt uppmärksamhet i Paris. Men äfven delta
herdespel, Gassandra, sjöngs endast till en del. Italienarne gåfvo emellertid i Paris
äfven en heroisk opera. Corneiile gaf genom ”/a Tafson d’o7’n (Gyllne skinnet) ell
sidostycke till sin Andromeda. Nu tycktes den franska patriotismen fordra
uppsättandet af ett serskildt institut för det musikaliska skådespelet. En viss markis du
Sout’-deac, som med passion intresserade sig för teatraliskt machineriväsende och redan
ingått förbindelse med poeten Abbé Pcrrin och tonkonstnären Cambert, erhöll år 1669
privilegium till en frausk operateater. Hans sällskap fick benämningen /’Acadhnic
Royale de Musique. Ur delta institut, söm forlvarat ända till våra dagar, har den
) Vid meddelandet af denna intressanta uppsats al’ den i förtid hädangångne Adam, anser red.
sig böra upplysa, att inledningen, som innehåller historien om den franska operans första
uppkomst samt Quinaulls och Lullys karakteristiker, icke härrör från Adam utan blifvit tillagd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
