Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sensation som Giucks och Piccinis första verk, emedan man nu redan var förtrogen
med denna musikart, hvilken följaktligen redan förlorat nybolens behag. Annorlunda
förhöll det sig med Sacchiitis nOedipe ä CotonneDet intresse som redan sjelfva
pjesen ingaf, sammansmälte på del skönaste med alla behagen i denna enkla, ljufva
och tillika så dramatiska musik. Skulle man kunna tro, att gifvandel af denna opera
stötte pä så inånga hinder, alt Sacchini, ledsen vid Paris, fattade det beslut att i
England skörda frukten af sitt arbete. Men döden tillintetgjorde hans planer: han afled
redan år 1786, till Följd af ett giktanfall. Efter hans död gafs hans ofulländade opera
” Avi ra och Evelina’9 hvars musik alslutades af /fey, kapellmästare vid stora operan.
Nu inträdde åter de franska komponisterna i besittning af teatern, men den
musikaliska revolutionen var fulländad och alla uva verk danades efter Giucks och Piccinis
é
system. Man mottog med utmärkelse åtskilliga verk af Catel, Méhul, Levasseur,
Bcrton, Grétry m. fl. Men det dröjde länge innan något verk gjorde epok, till dess
Spontini efter otaliga mödor och svårigheter år 1817 lyckades att bringa sin Vestal
på scenen. Mången erinrar sig ännu, hvilken ofantlig sensation väcktes af detta verk.
”Ferdinand Cortez” var mindre lycklig och vann först vid sin repris år 1826 sin
tulla framgång.
Spontini lemnade snart Paris, för att öfvcrlaga ledningen af operan i Berlin. Den
ringare framgången af ”Olympia” ledde till den förmodan att han uttömt sill snille i
sina båda första verk.
Sångkonsten, som i Frankrike gjort sä stora framsteg, förblef i operan till medlet af
1820:talet alldeles stationär, och vid denna tid sjöng man pä samma sätt som 40 år
förut. Det var li oss in i, som liäruli verkade en revolution. Då han nemligen kom till
Paris och uppmanades all skriiva för stora operan, fordrade han framför allt sångare
och sångerskor, som kunde sjunga hans partier, och vid denna lid var det, som NI: 11c
Cinli debuterade. Detta var första steget till den omhvälfning, som skulle frambringa
"Le siége de Corinlhe", " Co m te Onj\ "Maise”, Levasseurs uppträdande, Derivis d.
äldres liilbakaträdandc och Adolph Nourrits framgångar. Auher uppträdde med sin
”Muettc de Portici”, hvari han använde italienska elementer, utan att dock någonsin
ur sigte iörlora den franskt nationella grundtonen. Operans framgång var oerhörd.
nTeir gjorde vid sin törsta uppkomst mindre lycka.
Ar 1830 erfor operan en stor administrativ revolution. Den upphörde att slå
under regeringens ledning och öfvergiok i enskild persons hand.
Den lyftning operan vann under Yérous ledning är allmänt känd. Till en stor
del får detta, utoin direktörens skicklighet och takt, tillskrifvas de Mevcrbeerska
operornas ofantliga framgång, jemte föreningen al sädane talenter som Nourril, Levasseur,
damerna Damorcau, Dorus Gras, Fulcoti (sedermera efterträdde af Duprez, Roger, Mad.
Slollz m. (1.), samt dansören Perrot och dansösen Mad. Tagliotii. Styrelserna efter
Veron voro på långt när ickc lika lyckliga, och erfarenheten har visat all stora operan
rätteligen bör stå uuder statens ledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
