Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n
Atervändom lill operan.
c * •
Ar 1733 gals Raweaus forsla verk ”Hijppolitc et Aricie’\ som väckte en
oerhörd sensation. Dock hade nian i början mycken möda att vänja sig vid denna art
musik, som var så väsendlligcn olika allt hvad man dittills hade liörl. Men de nya
melodiska vändningarne, dans-airernas ovanliga (orm, harmoniens styrka,
ackompagne-menlels rikedom och mångfald voro nyheter, som hos åhörarne framkallade den högsta
hänförelse.
Efter "Hyppolite el Aricie" kom nles Indes galantes", som behagade ännu mera.
Vid en repris af denna opera tillade Rameau en ny akt, den hvari vildarne förekomma,
och hela verlden känner den vackra marschen, som Dalayrac så lyckligt inflätat i andra
akten af ”Azemia.” Nu uppfördes "Castor et Pollux", hvilken gällde såsom författarens
mästerverk, och onekligen finner man i denna opera beundransvärda partier. Rameau.
som först vid ^0 års ålder debuterade pä den dramatiska banan, uppförde ej mindre äu 16
operor af sin komposition, oaktadt han under de sista 10 åren af sin lefnad hade
dragit sig tillbaka frän scenen. Han var den förste som använde klarinetter i orkestern,
nemligeti i operan "Alanthe et Céphire", som uppfördes år 1751 vid hertigens af
Bourgogne födelse.
År 1752 skedde en betydande innovation med operan. Italienska operister kommo
nemligen till Paris, for att ge föreställningar i Académie royale samt debuterade d. I
Aug. s. å. med "/« Serva padrona” af Pergolese. Deras stora framgång framkallade
många motståndare, och vid denna tid börjades kriget mellan Boufjonister och Lullister•
År 1704 fingo de sednare ett afgjordt öfvertag och italienarne återvände (ill sitt
hemland. Dock hade deras verkande i Frankrike icke varit ulan inflytande på den franska
musiken, som derigenom antog en friare gång, en ökad liflighel.
Ett årtionde sednare uppträdde Rousseau med sin berömde ”Devin de village, som
vann en oerhörd framgång, men det oaktadt blcf utan efterföljd. Deremot har den
komiska operan öfversältningarne af de nya italienska komedierna till största delen alt
lacka for sitt ursprung. Under en lid af 20 år befann stora operan sig i ett tillstånd
af förfall som hotade med fullkomlig undergång, och redan fruktade man alt den aldrig
mera skulle förmå lyfta sig, dä Gluck uppträdde år 1774.
”Iphigenie en Ta uride”, nOrphén och ”Alccste” hade gifvits med korta mellantider.
Gluck, drottning Marie Antoinetles landsman, beskyddades af henne, såsom man vet.
Men redan vid slutet af Ludvig XV:s regering hade Mad. Dubarry, lör att icke gifva
Dauphinen något efter, vall Piccini till sin protegé, och dä båda mästarne funno
betydligt parti, så log del berömda kriget mellan Gluckister och Piecinistcr sin början. Marie
Antoinette (numera drottning) tog parti för Gluck, konungen deremot för Piccini*).
Piccini var föregången af ett stort rykte, och uppförde i Paris sin nRola/idn, som gjorde
mycken lycka. Gluck besvarade "Roland” med sin ”Armide” samt *Iphigenie en
Tan-ride.n Mot dessa båda mästerverk ställde Piccini sin "Dido.” Nu kom Succhini.
Denne, redan förut berömd i Frankrike, uppträdde i Paris vid nära 50 års ålder. Dock
väckte hans första verk "Ren and”, "Chimene” och ”Dar dan us" pä långt när icke samma
*) Närmare il.iln i detta ämne återfinner man i Glucks biografi, införd uti Januari-numren af
tidningens innevarande årgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
