Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils 38 & 39.
1857.
NY
TIDNING FÖR MUSIK.
5:e Årgången.
Stockholm.
19 Oktober.
♦
Gluck i Paris.
Efter Lyser.
(Forts, och slut fr. N:o 8 7).
Repetitionerna och öfriga förberedelser till de dubbla föreställningarne af
Iphige-nia nalkades sill slut, och redan var dagen bestämd för den dom som Parisarne skulle
fålla öfver Glucks verk, ly såsom den aldre af de båda inedtaflarne, bade ban erhållit
törsta rummel vid läflingsslriden*).
"Nar konungarne bygga, ba bandtlaiigarne brådlom" — säger Schiller, och delta intrif
fade äfven bär. Menniskor, bvilka förslodo nära nog ingenting af musikaliska ämnen*
skrefvo till partiernas gagn och fromma hvarjehanda platta afhandlingar öfver Gluck och
Piccini, öfver olikheterna i bådas stil och öfver den i fråga varande operan, i en så
säker och afgörande lon, som hade de på del ifrigastc studerat båda mäslarnes
original-partiturer; men partierna voro härmed högligen belåtne och läsle allt hvad som
erbjöds dem med en uppbvggeisc, som om det hade utgått från en Ramcau eller
Rousseau — kanske ännu ifrigare, emedan skandalen icke saknades här.
Bland konstnärerna som skulle framställa verket, rådde likaledes tvedragt, och den
omtänksamme Piccini hade fulltopp att göra, för alt genom tusen uppmärksamheter och
artigheter sä vida vinna sina stolta och nyckfulla vedersakare, alt de nådigsl lofvade
honom att åtminstone ej af kitslighet fnrderfva hans verk. Gluck tog saken på en
annan sida; han vagude nemiigen all hota — och vägstycket lyckades; hans fiender
höllo god min i elakt spel, ty de fruktade honom.
För öfrigt litade han på sitt arbetes värde, trogen sitt gamla valspråk: rdel
sanna bryter sig alltid banor;” och om än icke i första början — ”än sen då? den
sämsta framgång försämrar icke ett godt verk**)."
Dagen före Iphigenias framställning satt han tidigt på morgonen i sitt rum ocb
rastade sig till geueralrepelitiouen, då hans betjent aumälde deu unge Méhul.
Förf. har bar begagnat sig af eu anakronistisk licentia poetiea : Glueks Jpbigenie gafs ett år
seduare än Piceinis.
’) Glacks egna ord till Rousseau.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>