Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och blickade ut i den stjernklara natten. Vid ljudet af stegen bakom sig vände han
• • : • , ■ ’• 1 , .
sig om.
.!
”Piccini!" utbrast Gluck öfverraskad.
”Icke ovälkommen, hoppas ja}»!” sade Piccini leende.
"Nej, vid Gud!” svarade Gluck, i det han fattade och hjertligen tryckte den
erbjudna handen. ”En så redbar molstådare är mig alltid välkommen.”
"Tala icke mera om motståndare!” sade Piccini med allvar — "Vår strid är slutad,
jag erkänner er för min mästare, och med stolthet vill jag kalla er min vän. Må
Gluckislcr och Piccinister strida så länge de vilja; Gluck och Piccini forstå
hvarandra.” ’
”Och älska hvarandra!* inföll Gluck eldigt — "Piccini! vid Gud, så vare det!”
I •
* I
- -I
. • i I —*
Om den Franska komiska Operans uppkomst,
.1 * • • • *
Den komiska operans tillkomst är ej så gåtfull, som man oftast ar benägen att
tro. Man beliöfvcr blott följa utvecklingen af den franska nationalsmaken i allmänhet,
för att finna det hell naturligt att don komiska operans karakteristiska arfsynd, nem-
9 ^ • | |
ligen den godtyckliga blandningen af tal och sång, icke kunde uleblifva, så snart
konjunkturen gynnade införandet af dessa herniafroditartade, halfmusikaliska skådespel.
Redan i århundraden hade de nationella folk- och sladsvisorna lärt Fransmännen
• • # å
alt med synnerlig förkärlek i chanson-form kläda skälmska och qvic-ka infall, så snart
någon anledning dertill forekom. Flera luslpelspoeler, som kände sin publik, inflätade
derfiir mellan akterna af sina komedier (isynnerhet i de lor italienska teatern bestämda
pjeserna) så många divertissementer med visor, att flera sådane pjeser af Le Grand
• • 1 | • |
nästan redan kunna räknas bland komiska operor. Det var att förutse att franska
publiken med mycket bifall skulle upptaga sådane chansoner, älven då de inblandades
midluti scenerna, såvidl försöket gjordes med esprit och takt. Man vet ieke hvem
som först gjorde ett sådant lörsök, men väl livar och huru det Ivekades. Marknads-
. A _ , * i ’
teatrrn (Théålre de la foire) i Paris’ förstäder var den ort, der den franska komiska
operan föddes och uppvexte. Der uppfördes i början till folkets förlustelse helt råa
farcer, hvars niera förfinade förebilder utgjordes af den italienska teaterns lustspel.
Förmodligen bestod ock det populära skådespelarsällskap, som pä denna marknadsleater
lyste med sina talenter, både af italienare och af fransmän. I den stora oeh eleganta
veriden gaf man ännu icke akt pä en teater, hvars enda bestämmelse ännu blott
tycktes vara pöbelns förlustande. Men emot slutet af sjuttonde seklet, då en mera
förfinad smak började göra sig gällande bland alla samhällsklasser i Frankrike, vunno
äf-ven marknadsteatrarne i Paris’’ förstäder en ton för sig, så algjord, att den väckte de
regelmessiga och officielt nutoriserade skådespelarsällskapcrnas oro och afund. På
mark-nadstealern hade. man hittills i en och samma pjes ömsom talat, ömsoin sjungit, ömsom
duisat. alltsom den glada omvpxiiogsandan fann för godt, och den församlade mängden
ät ej heller tiden förgå i overksamkel: folket upphof sina roster, så godt del ville gå
och sjöng med af hjertans grund. För ntt motarbeta den framgång, som denna måtig-
• * •• • . å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
