- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / 1857 /
302

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•t

• •

fald fann äfven hos den bildade delen af allmänheten, utverkade de ordinarie
tealrar-nes innehafvare år 1707 ett edikt, som förbjöd marknadskomedianterna att tala på sin
teater. Men just detta förbud gaf dessa teatrar ett nytt intresse och bidrog
väsendt-ligen till utvecklingen af den komiska operan, uli hvilken talet oravexlar med sångeu.
De betryckta skådespelarne gåfvo neinligen sina glada sanger {Vaudevilles) ett närmare
och konseqveutare sammanhang med pjecens plan, då åtminstone sängen var dem
oförmenad. Dialogen sökte de ersätta genom pantomim. Men begäret att tala sedan de
slutat en visa, kändes dess lifligare, som det måste undertryckas. Snart återtogs ock
del hårda förbudet, och knappt var talet på marknadsteatern åler tillåtet, förrän
Frankrikes komiska opera var utbildad. Den gaf sig också sjelf denna benämning
{Opera-comique), dä några al de forsla tulenlerna bland den tidens^komiska skalder åtogo sig
densamma*). . - - ...

Den största förljenste.n om komiska operans lörsta kultur har Le Sage,
densamme snillrike man, som isynnerhet genom sina komiska romaner lillräckligen
bevisat, alt det icke var smakens råhet, som förmådde honom att egna sin talent
älniaik-ijadsteatern. Det roade honom all i dessa qvickhetens och fantasiens ystra lekar följa

# I * I # ’ t ••• |

sitt lynne; troligt är ock att de inbringade honom mera än hans arbeten för den s. k*
Théåtre fran^ais. Hans första uppförda opera var nArtequin Makomeln. Med Le Sage

I « • , 0 |

förenade sig lustspelsfnrfaltaren Le Grand och sedan en viss d’Orneval, hvilken
nästan uteslutande arbetade för marknadsteatern. Le sage och d’Oroeval ulgäfvo under
åren 1723—1737 samlingen af sina komiska operor, som ger ett tillräckligt begrepp om
dessa skådespels anda och form**). Man upptäcker här vid första blicken den
intressanta sammansmältningen af den franska smaken med den italienska***). Hela
snitten af dessa operor är en fri imitation af den gamla italienska karakterskoinedien.
Arlecchino, Searamuccio, il Doltore, Colombina uppträda här i hallt fransk kostym,
men under sina gamla namn, och nästan med alldeles samma karakterer och manerer,

i °

som sedan gammalt i de italienska nationalpjeserne varit öfliga. Arlequin spelar
vanligen såsom betjent en hufvudrol. Dock träder hans rival Pierrot stundom i hans ställe.

Uppfinningen är i dessa operor merendels burlesk, men sinnrik, full och qvickhft och

fantasi, i sin art satinl poetisk, ofta obegränsad! djerf. Man härmade p.’t marknads-

f « j ^

teatern den stora operans pomp och inuchinväsende, men i komisk stil. Der säg man
gudar och gudinnor, afgrundsandar, orientaliska prinsar och prinsessor, i brokig
blandning med Arlckin, Searamuccio och Colombina. De flesta af dessa kemiska operor
voro tillika spektakelstycken. Scenernas utförande öfverlemnndes i början helt och
hållet, likasom i den gamla italienska karaklerskomedien, åt skådespelarnes improvisation,
då de voro mäktiga häraf. För Arlekins pikanta upptåg (lazzi) lemnades alltid rum,
äfven då författarne framdeles till en del sjclfva utarbetade dialogen. Men aldrig voro
dessa glada underhållningsslycken, e/ter sin ursprungliga karakter, ämnade till att

*) Musiken i dessa operor tärer emellertid varit betydligen underhaltig, ty till och med de om
oationaläruD mest Ömtåliga franska skriftställare medgifva att föga denna var att säga.

**) Théélre ctc ta Foire. Parit i7i5—57, par M. åt. Le Sag« el d’Ornevat, i 10 oklavband Före
Ulet af Le Suge ar läsvärdt.

**’) Pergo lenes Serva Padrona, som gafs af italienarne, hade behagat deu franska publiken sä
mycket, all de äfveo p& frun.An teatern ville höra ocb se något dylikt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:24:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1857/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free