- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / 1857 /
304

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

<födt borgerligt hjerta har säkert aldrig förut förekommit i deras praxis. De öfver*

lemna med rätta dylika romantiska äfvenlyr ät ungdomen och våra moderna Galdero-

ner. Jag deremot har öfvervarit en sådan förseglingsakl, och den har rört mig. Del

berömda eremilagel i närheten af Paris, fordom bebodt af Rousseau (för honom var hela
verlden ell sådant), blef sedermera den berömde komponisten Grelrys egendom. Han

lefde många år och dog derslädes. I parken ligger hans hjerta begrafvet under en
kort marmorpelare, soni bär hans byst jemte inskriften: Grélry! lon yénio est
partout, mais ton coeur tiest quici. Detta ma is innebär en fadäsi; fransmännen kunna
icke göra någon grafskrift; de förstå lifvet, men icke döden, och del förra endast så
myckel som man kan begripa det utan den sednare.

En vacker dag kommo tre ratlspersoner frän Paris, med dryga protokoller under
armeu, och begåfvo sig med officiell vigtighet i gång och uppsyn till eremitagets park.
Det skymde redan — och det var en romantisk vårskymning — men hvarken denna
eller Philoroeles sång från en närbelägen häck kunde förvilla dessa Themis’
sengån-gare. De uppdrogo juridiska band ur fickan, omlindade dermed Grélrys grafpelare, fastade
dem vid det omgifvande jernstakclet, droppade grönt vax på behöriga ställen och
förseglade i vederbörlig ordning. Delta var den sista akten af ett romantiskt
processdrama, hvaraf jag endast behöiver gifva en lätt pennritning; ty då jag säger laglarna
läsare, alt processkostnaderna uppgingo till 10,000 francs, så torde detLa för deras
fantasi blanda tillräckligt lifiiga färger, lör att dermed kolorera min leckning.

Grélry dog d. 24 September 1813 uti cremilaget och begrofs, till följd af hans
testamentariska förordnande, i Paris på Pére Lachaise. Pöre hans begrafning föreslog
en hr Flammand, gift med Grétrvs systerdotter, och i .egenskap af caput familiæ, den
förste sörjande, och man af känsla, att låta utlaga och inbalsamera den afliducs
hjerta ; men några medlemmar af familjen satte sig deremot. Liket nedsaltes i en
provisorisk graf, till dess det hvalf, som skulle innesluta det, blefvc färdigt. Efter två
månader och fuiiändningen af detta hvalf, upptogs Grélrys lik ånyo. Af denna
omständighet begagnade sig hr Flammand och lat, den öfriga familjen ovetande, men
med polisens tillstånd, utlaga och inbalsamera hjertat samt lägga det i en ask af tenn,
som hau tog i förvar. Derefter skref han till Ltitticb (der Grélry varit född), alt
Grélry i lifsliden hade önskat det hans hjerta måtte få hvila i hans födelseort, och till
följd derof vore han, Flammand, beredd alt utlemna hjertat. Mairen i LuMich skref
till svar, all han ville mottaga gäfvaii och anmodade hr F. all med Jiasta postmnjn
sända honom densamma. Han skall älven hafva tillagt alt hau väntade hjertat
porto-fritt; dock finnes detta knmiskt-ekonomiska ullryck icke upptaget i
rätlegångshandliii-garne. Mairen i Luttich liknade i detta handlingssätt dc ädlaste bland de gamla Ro-

marnp, bvilka i fosterlandets ijenst uppoffrade hvarje känsla. Men hr Plammands

känsla deremot uppflammade fräsande, då deu kalla, kanslistilistiska skrifvclseu ut-

• •

Köl sig deröfver; han besvarade den ej och behöll hjertat. Afven andra
omständigheter hade bidragit till alt ändra hans beslut. Dels bade han nemligen under tiden
genom köp blifvit egare af eremitaget, h vartill han förut ej ha fl utsigt, och detta var
således den lämpligaste plats for Grélrys hjerta; dels hade Lutlich lösryckts från
Frankrike och iuforlifvals med konungariket Nederländerna, och hr Flammand lärer med
skäl ha besinnat alt Pariser-freden redan i sig sjelf var hård nog och att Frankrike

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:24:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1857/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free