Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara i egentlig mening poetiskaellei% musikaliska konstverk. Ai|t var beräknadt på
totaleffekten af pjcsens framställning pä scenen. De författare som på den tiden lörskaffauc denna
teater anseende, inskränkte sig med afsigt till den icke lätta uppgiften att gilva
skåde-spehrne och mascliinmästarne en ledtråd. Fransmannens komiska opera var sålunda
i den första perioden af dess kultur och dess glans väsendtligen olika det, hvad den i
en framtid blef genom ett melodiskt förfinningssyslem. Då den icke skulle vara ett
musikaliskt konstverk i egentlig mening, så innebar ock den onaturliga öfvergången
från dialog till sång och från sång till dialog ingenting Störande. Man sjöng
visserligen på fransyskt sätt skämt och qvicka infall, hvilka egentligeo icke iiro mäktiga
af något musikaliskt uttryck; men mun sjöng dem ulan några anspråk på musikalisk
förljenst. Man bemödade sig icke ens om några nya melodier till dessa operasfinger.
Omedelbart ur folkets mun, ur del rika lörrådet af muntra stadsvisor (Vaudeti/lcs)
lånade man vanligen musiken till dessa qvickhelens glada lekar på den komiska
operateatern; och sedan den nya texten hunnit bli känd, sjöngo åskådnrne med*). På delta
sätt uppkom ett jovialiskt helt, som i litteraturen visserligen icke spelar någon serde*
les vigtig rol och icke heller beredt tonkonsten någon märklig lyftning, me» just genom
sin hänförande humor i sin mån uppnått konstens praktiska mål i löga ringare mått
än hvad som framdeles skedde genom de mera förfinade sångspelen.
Framdeles började Marmontel arbeta for komiska operan och bidrog i väse.ndllig
mån till operatexternas förbättring och foradling; såsom förberedelse härtill hade han
aret förut ulgilvit en afhandling l)e fair en mnsiqur, intagen i Encyclopedien. För
GVé/ry, hvars första opera les Maringes Samniles, till löljd af sångarues intriger,
upptagits med köld, skref han år 171)9 les Hurons, som mottogs med stort bifalli Det
är bekant, huru Grélry och hans efterföljare Méku!, Cherubini, d’/llayrac, Isouard,
Monsifjny, Catel, Berton, Bruni, boieldieu m. fl., sedermera lyIlade den franska
:ko-miska operan till den höga standpunkt, der den både i alseende pä komposition, sång
och aktion i mera än ett halil arhundrade med rätta gällt såsom mönster i sin väg för
den otriga verlden. •’ >
Älven sedan dessa sljernnr slocknat, har komiska operan ej saknat tonsättare,
hvilka oaktadt alla tidsandans Vexlliugar, i sina verk förstått att bevara en akta
nationell anda. De komiska opera verken ul Auber, Halévy, Adam, Béber m. fl. äro
allmänt kända; en närmare karakteristik af dessa komponister såväl som af deras
närmaste föregångare tillhör emellertid ej planen för denna uppsats.
• I
I .
»t
Våra advokater,
hafva med svnnerligl
Grétrjs lijerta.
Al Bör ne.
• t •
notarier, rättspresidenler och råder, sekreterare och pedeller
nöje verkställt mängeu iörseglitigsaIgärd; men förseglandet af ett
’) Dock känner man en kouponist (or dm komiska operan, Antoine d’Auvergne, *om 1753 lät
uppföra sin opera les Traqurt/rs, hvilken fann myckel bifall Han var den förste franske
komponist, som försökte sig i den italienska stilen, och dmlill med ovanlig framgång. A lund och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
