Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållet okända verk. De flesla svnes emellerlid hafva blifvit alltför mvcket
konslerne-rade af denna för melodivana öron sa föga behagliga musik, alt deras omdömen
utfallil lemligen svafvandc. Den enc finner all denna musik snarare borde kallas det
förflutnas än ”framlidens” musik, och Iror all frånvaron af lätthet och behag skulle
göra dess framgång i Paris föga trolig, men berömmer tillika dess recitativer och
instrumentation äfvensom den dramatiska känsla som i denna musik uttalar sig. — En
m 9 •
annan berömmer harmonien, lyckliga elfekter och vissa nummer, fulla al uttryck,
svu-nerligast en kör i andra akten, men anmärker slutligen alt delta partitur ej skapals
af en anda, ulan mödosamt framgått ur Ilera former, och att styckena oftast äro
oskickligt sammanfogade. — En tredje yttrar: ”hr Wagner har en obestridlig talent, men
är tung, ste) ocli tvungen.”
Figaros referent, Emil Solié, har gifvit det mest sjeifsländiga omdömet. Ha.i
yttrar: hr Richard Wagner gör anspråk pä att vara en revolutionär i musiken. Melo-
dien, rytmen, ja sjelfva takten äro enligt hans åsigl underordnade uttrycket, och af
denna grundsats, som visserligen kan försvaras, gör han eu oförsvarlig tillämpning, i
det han skrifver operor hvilka helt och.hållet beslå af recitativer, knappt ega lätllig
%
takt, föga rvtm och allsingen melodi. Hvad orkestern beträffar, sä öfverlemnar han sig
allijemnl ät ett rhinesiskt hufvudbråk, för alt sammanföra de sällsammaste
kombinationer. Sådant är att helt enkelt återföra musiken till dess första slammande under
. j , # # (
Lully, eller, om man hddre vill, till ett öfverdrifvandc af det Gluckska systemet.”
Hr S. medgifver emellertid att älven vackra saker förekomma i operan, och
anmärker tillika all den tyska publiken tycks finna bebag i recilativerua.
# 1 1
Ett märkvärdigt yttrande af G/uck. För någon tid sedan meddelade vi det
ryktbara företal, hvurmed Gluek beledsagade partituret till sin italienska Alceste.
Mindre känd, men föga mindre märklig är hans dedikalion af operan Paris och
Helena, hvari lian bänlyder pä sin missbelåtenhet alt man i Wien cj nog allmänt ingått på
å
hans ideer, och hvarur vi meddela följande:
"Endast förhoppningen att finna efterföljare föranläl mig till beslutet att utgifva
musiken till Alceste, då jag trodde mig kunna smickra mig med den föreställningen
alt man med ifver skulle fortgå på den af mig beträdda banan och förstöra de
missbruk som hafva insmugit sig uti den italienska operau och vanäral densamma. Men
min förhoppning har varit fåfäng. De halflärda, personer med smak — olyckligtvis
pluraliteten och hvilka i alla lider varit tusen gånger skadligare för de sköna
konster-uas framsteg, än de helt och hållet olärda motarbeta en metod, som, en gång
grundad, hotar att tillintetgöra oberättigade anspråk. Man liar trott sig kunna genast
fälla ett omdöme öfver Alceste*), som varit högst bristfälligt instuderad, illa dirigerad
och ännu sämre exequerad; man har i ett rum velat beräkna den effekt som
operan kunde frambringa pä scenen, och detta med samma lillförsigt, hvarmed man
fordom i Abdera på några fots afståud ville beräkua effekten ap silver, som voro be-
r) iVernligen deo italienska Alceste, som skrefs for VVieo och derstädes uppfördes forsla gåogea
år 1768.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
