Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i ^
fattigdom, i sina busliga bekymmer tröstade dc sig med den sublima afsondring, som
låg i deras uteslutande sätt alt uppföra sig, och hvilken, enligt deras föreställning
lyltade dem till jcmlikhel med dc högsta sauihällsslånden samt läto dem dela deras
företrädesrättigheter.
Ju mera det borgerliga samhället heröfvade dem deras menskliga rättigheter, dess
stoltare buro de sitt hufvud.
’ En sådan tragisk hufvudagent tyckte sig vara en Johan ulan land, en förföljd
ädling. Afven för honom skulle, enligt hans förmenande, en gång ärans <bg randas;
åtminstone kunde efterveridens beundran icke undgå lionorn.
Dessa tragöder sägo ned på dem hvilka spelade komiska roler, såsom på fuskare,
på tålda stackare.
Ju mindre någon lycka och glädje blomstrade lör dem i verkligheten, ju mindre
något utom deras tragiska besvärjelser ville lyckas dem, dess tätare och otillgängligare
slölo dc sina cirklar. Deras hclsningar sinsemellan voro utomordentligt högtidliga och
afmätta.
%
Den andre hjelten måste forst helsa på primarie-lijelten, hvilken endas! besvarade
helsningen. De som pliigndc spelade förtrogna, vågade ej behålla hallen på, nar den
förste hjelten eller tyrannen visade sig.
På offentliga ställen hade dessa storherrar sina platser för sig; de andra veko
vördnadsfullt undan och vågade endast till följd af en nedlåtande vink komma närmare.
I de äldsta domstifleu kunde intagandet i kapitlet ej vara förknippadt med storre
omsfändlighel, än här, då cn ny ledamot skulle upplagas i den höga eländighetsorden.
En sådan neofvt. kunde endast genom anciennetel berättigas till att i äldre
medlemmars närvaro visa sig med betäckt hufvud. Elt ord rörande de gamla
ledamöternas spel betraktades såsom ett tecken till vansinne. Klandrandet af en antagen eller
redan gifven pjes var en förbrvtelso, som bestraffades med förvisning från truppen.
Den första frågan till cn som sökte inträde i skrået, var denna: "kunnen j göra en
aktion med spira?" — härefter erhöll han en kommandostaf, med hvilken han måste
göra sitt profstycke, som heslod uti att antingen låta den med lugn högtidlighet Ii vi la
mot höften, eller befallande låta den peka mot obekanta rymder.
Märkte man härvid hos examinanden någon fallenhet för formalitet, så begärdes
af honom ett dundrande lal. Kunde delta aftvinga de gamla perukstockarne ett
belå-tenhetstecken, så framträdde öfverhufvudet till neofylen och frågade honom: ”ären j
i stånd att prestera ett par benkläder af svart sammetV’ Kunde denna fråga bejakas,
så var åtminstone kompetensen algjord. Derpå följde nu antingen förmaningar till och
löften om lydnad, arbetsauihet och ödmjukhet, eller ock drack man långsamt och
myckel med den hedervärde koilogen, lät en minnesgåfva falla i hans lick.i, begåfvade
honom med många läror och lät honom draga vidare.
Garantien af de svarta sammelsinexpressiblcrna var för den tidens direktioner
ett ämne af allvarlig betvdelse.
Borgerliga första roler i den allvarsamma genren gåfvos i allmänhet i en brun
klädesrock med sidenvest. Denna kostym presterades af direktionen. Underkläderna
al svart sammet måste skådespelaren sjelf beslå sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
