Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skulle förslå hjellar, konungar, rolcr sådane som Essex, Ulfo m. m. upptrade,
så slaunade det en gång för alla vid den bruna rocken. Dcremot bars eu rik vest,
och en fjäderboll salles på allongeperukeu. Var handlingen hemtad från den gråa
lorn-liden, så antyddes detta genom ett skärp, som lindades omkring den permanenta bruna
rocken, saml genom cn hjelm.
Framdeles, sedan mau kommit derhiin att utrusta de grekiska och assyriska
hjel-larne med ett gyllne pautsar, flygande lockar och en hjelm med fjädrar, stannade det
likafullt vid de svarta sammels-bcukläderua, hvilka, jemle knäbälte, besatt med oäkta
stenar, förenade fornverlden med den närvarande tiden.
I hvardagslilvet säg man sällan dessa tragiska hjellar ulan värja. Direktörerna
läto dessutom hvarjehanda brokiga stenar blixlra på porlc d’epéen.
Ett öfverbufvud var uteslutande berältigadt till att bära en skarlakansvest med
guldbroderi och cn blå, grå eller violett rock; deu betydelsefulla bruna rocken var
uteslutande helgad åt konstens stunder.
De yngre mcdlemmarne cfterslräfvade en galonerad hatt, och deras timliga väl var
belrvggadt, om de kunde erna inexpressibler af atlas eller sammet.
Dessa män liadc sinsemellan inga stadgar, men väl traditionella seder och bruk,
hvilka de med oeflergiflig strängbet faslhöllo och efterlefde. Allt var så skråmessigl
och ogenomträngligt, att ingen makt, ingen myndighet förmådde åstadkomma deu
ringaste förändring i det afsluina hela.
Företeelsen af borgerliga skådespel, sådane som Miss Sara Sampson, Georg
Barn-well, Diderots nPare da famille" var det, som aldraförst försatte denna
stalsaklions-förening i bryderi och oenighet med sig sjeir.
Ilär skildrades menniskor, och skådcspelarne märkte ined förvåning, att dessa
måste återgifvas såsom menniskor ur det verkliga lifvet.
Alla försök att sätta den gamla svulstigheten i förening med den menskliga
naturen, misslyckades olijelpligt.
Dessutom uppträdde några skådespelare och skådespelerskor, hvilka i dessa nya
skådespel införde pa scenen det sanna verkliga lifvet, cn varm känsla, hjertats språk
och det finare sällskapslifvcls seder.
De väckte glädje öfveralll och förvandlade de kalla åskådarne till lifligt deltagande
väsenden.
På en gång var nu deu dramatiska revolutionen färdig. Man ville se menniskor
och inga marionetter. De sednare förkastades, man slöt sig endast till dc förra.
Hvilken oförutsedd omkastning! de tragiska hjeilarne kunde endast användas såsom
heljenter eller brefbärare; några få ansågos dugliga till affideer eller till fäder af
tredje ordningen.
Emellertid hade ändå de gamla slatsaktions-hjeltarne med all sin stelhet medfört
åtskilligt godt.
Om ock det inre i deras framställning var själlöst, sä var likväl del yltre genom
en fast regel bragdt i sammanhang.
Deras sätt alt uppträda, att vara tillsammans, hvarvid ingen obehörig tilläts
inträda i de andras verkningskrets, de yttre aklningsbelygelserna, hvilka de noga afmätte
efter de olika stånden, det sätt, bvarpå de lälo tillkommande personer inträda i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
