Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyssbemälde Zcllbell hade också länge umgåtts med idén alt i Sveriges
btilvud-slad bilda clt musikaliskt central-undervisningsverk, h vari i i 1 han äfven lärer uppgjort
na gon plan. Denna idé omfattades lifligt af nfvanbemnlde lierrar och män, s\nnerliga$t
af knmmersrädet. Patrik Ahlstriimnr. Ett. reglemente utarbetades och öfverlemnadel
till Kongl. Maj:ts nådiga stadlaslelse, hvilken erhölls den 8 September 1771, frän
hvilken dag Svenska musikaliska akademien således räknar sin stiftelse*).
’ ’• (Forts.)
—
Sebastian Bacii oeli hans Söner.
P
, Ko n s l ii o v e 11.
(Fri bearbetning efter tyskan).
Friedemann.
(Forts. fr. N:is -11 & 42.)
Blek och upprörd gick Friedemann på nyårsmorgonen fram och tillhaka i sitt rum,
då Scherbitz inträdde.
"Gralulor till det nya året!’’ ropade den ständigt glade, "Ivcka, godt lynne,
for-lune jemte allsköns öfi ig välsignelse !”
”Välsignelsen är hiir!” suckade Friedemann. i del han räckte vännen ett bref.
Scherbitz läste hrelvet och sade ej ulan rörelse: ’Mon am/, er kära pappa
är en hjerlnnsgod och charmant gubbe, Isvars hjerta ölVerllodar af Ömhet för sio
Friedemann, det ser man af livarje rad i brefvet. och Gml skänke honom iinnu
mänga glada dagar! men er ber jag ännu en gang besinna, att det iir en ren
omöjlig-hel atl motsvara alla fordringar af en sådan kärn- och hedersgubbe från den gainla
goda liden. Tro mig, mon amil den tid skall älven komma, då man betecknar oss,
hviika ända lelVa gud i nog \ildl, såsom perukstockar af del mest pedantiska samvete.
Tidens hjul rullar framåt och mentiiskuns hand förmår icke hejda dess lopp ; del är
myckel nog, om vi slå stadigt lillräckligen JÖr att ej af detsamma kastas till jorden och krossas.”
”Och ni tror atl vi kunna del?”
står inte /Vi//, som med mina Ivrti ar ännu bara är page? än
mer. jag vet att jag skall lorblifva del. så länge jag troget Ijenar min herre och inte
gör mig till ministerns kreatur. Page! inte en gäng kapten, och Ivrti är gammal!
hnr hlifvil en saga i staden — men star ändå stadigt !*
"Och hvarmed tröstar ni er?”
"Dermed, alt del alltid tillgått sa besatt i verlden. att jag ieke ar den förste,
hvars liI’ måste kallas förfeladi, att jag ej heller skall bli den siste: dessutom ock
trotset atl genomföra ett iif. som mangen annan skulle frivillig! slutat, och ändtligen ny-
Mnn am i!
nfven ined tonkonstens ÖlVaul**, iir »ss icke Iwkaut. Otroligt iir sådant deck ingalunda och
att di*t onder sin •cednare I i I i \ aro gjurde »l <*|. ’ill neb m«* <1 i vaseodtligare man, Känner uiau
tillräckligt.
’) lledan Kom a u skutt — enligt ilUljdicrs — liu varit betänkt |>.i mriii (»lidet af dt .Seminarium
luusictim men denna tank*- koin dä icke till utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
