Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefva på folkets lappar. Sammalunda och i ännu vidsträcktare mån verkadft äfven
Bellman, i det han lämpade många af sina epistlar och sånger till redan gifna
melodier af såväl utländske tonsättare, såsom Handel, Rousseau, Monsigiiy, PJiilidor
(André Danican), Grétry o. s. v. som till inhemska af Naumann och f’ogler m. fl.,
hvarigenom allt en mängd dittills okända ljud spridde sig bland svenska folkel och
väsendtligen bidrog all nära och rikta dess af naturen undfångna oförnekliga
musikaliska anlag*). Bevis härpå finner man deruti alt åtskilliga af dessa ljud, änskönl
ompräglade af det genuina folklynnet, likväl ganska förnimnibart återkommit i de på
sed-nasle tider upptecknade och allmängjorda svenska folkvisor af erotisk eller idyllisk
svflning, äfvensom i de nyare folkdanserna **).
Vi ha nu med vår berättelse fortskridit till en tidpunkt, som i svenska historien
#
står tecknad med uattduukla drag. Falleu för mordiska händer, hade sångarekonun-
gen den 29 Mars 1792 utandats sin af vidtsväfvandc planer uppfyllda själ, försonande
så med en smärlfull död de politiska irringar han, synnerligast mot slutet af sin
regering, beklagligeu lät kominn sig till last. Med konsten och dess idkare behöfdes
ingen försoning, ty med dem hade han aldrig brutit; mot dem hade han tvärtom alltid
varit en så huld, en så vänlig genius, att långa tider lära förgå innan hans like i detta
• 1 . ,/* ** t 1L j • » T ** *
alseende uppslår. Det slag, som genom hans bortgång drabbade Jconslen, kunde såle-
I 9 » i
des ej vara annat än i högsta grad bedöfvandc, förlamande. Rent af förkrossaude var
det dock lyckligtvis icke, och vi kunna iördenskull endast villkorligt instämma i den
hederlige Naumanns rörande klagan att "med honom (konungen) allt var dödt”***);
tv om så varit, skulle med den tempelbyggnad, hvarpå han så länge och med så myc-
W
ken kärlek arbetat, icke varit stort bevändt. Väl kan sägas alt den med hans död
• * |
stadnade -ofuIfL^rdad och pä länge ej sköt vidare i växten; men grunden som han lagt
var dock alltför fast och säker för alt hela byggningen skulle ramla, — den riktning
han gifvit, de utsigter han öppnat för den glada vetenskapen inom vårt land alltför
bestämda, för att hans verk skulle med honom dö. Det skedde ej heller. De
vänli-ga Apollo-barnen, sedan de fått hämta sig efter bestörtningen öfver den konungslige
beskyddarens bortgång, efter sorgen öfver den nära samtidiga förlusten af del rika
med honom befrvndade, snille, som — efter några få månader följande honom —
dödsstunden, lik svanen, uppstämde sin herrligasle sångf), började åter, fast uuder en
W • • •
• m |
*) Kget uog ar att i samma män det blifvit allt tydligare bevisadt att Bellman till mångfaldiga af
sina epistlar oeli sänger begagnat redan flire lionnm kända melodier, deslo oftare fSr man
bland annat liiira den öfverlygelsen ytlrus att äfven desto skola vara af lionnm skapade. Se i
delta afseendc bland annat, de pompösa beskrifningarna i Posttidningen neb Stockholms Dagblad pä
Bellmansfestcn 1857. »Bellinans-melodier» är ett ganska vanligt urtryck. Sade man: »Frhdmans-
melodier», kunde delta lia åtminstone nugot mera skäl för sig.
I 9 ’
**) Då vi här kommit alt åter vidröra den svenska folkvisan böra vi ej lemna nbemäldt att äfven
denua var ett föremål for konung Gustafs uppmärksamhet i så mållo som lian ufverallt i iandel
skall ha låtit efterspana sådana nationella melodier, som lian sjelT hört i sin barndom,
(///je-liut: Afsked af sv folkslmrpan.) Delta var viil egentligen endast eir imitation i niteket liten
skala qf Gustaf Adolfs förut omuiimda memorial nf 1029, men vittnar i alla fall om konungens
nit lur allt fosterländskt skönt.
***) Naumanns ord i bref till Frigei. Se v. Beskows biografi Öfver den sednare.
* 9
f) Krans, sedan han, — sjelt sjuk, — till konungens begrafning komponerat den ur hjertats
iu-nersta djup tagna sorgkaatat vi alla känna, afled den 15 December 1792, endast 3GJ ur gauiuial.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
