Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tyskland, och, inom nu omhandlade period, hvilka loford innehölio icke utländska
tidningar aren 1828 och 1829 öfver sångaren Isaah Berg och fagottisten Frans Preumayr,
då stadde på konstresor i ullandel? Imru berömda ålcrljödo icke namnen Johanna v.
Schoultz och Carolina Lithander mot hemlandets Ijellar? På sednaste tiderna ha
dylika ålerljud blifvit allt talrikare.
Vi ha redan, vid blicken på nästföregående period, omnäml huruledes, bland
andra, Mordb/om, Arrhhi v. Kapfehnann och Blidberg derunder uppträdde med
salongs-kompositioner lör sång med ackompanjemang af pianoforte. Tonsältningar af sådan
beskafTenhel, utgångna från svenska snillen, faunos visserligen här långt förut, men
de inskränkte sig hufvudsakligcn till risan. De nvssberörda kompositionerna deremoi
lingo, i följd dels af de dertill valda texternas beskaffenhet, dels af tonsättarens eget
skaplynne, en mera romantisk anstrykning, och vurino, synnerligast den förstnämdes,
stora sympatier hos publiken. Uppmuntrade häraf. framträdde under de följande tiderna
flere både redan kände komponister och— i deras spår — andra, hvilka nu först vågade
underställa sina arbeten det allmännas dom, med dylika sånger. Så utgåfvos sådana
sångsamlingar af Cruse/l, Brann, Benraid, Handel, Bauck, Josephson, Ahlström m.
(1. men bland alla ha Geijers och Lindblads gjort sig mest älskade af våra såDgare
och sångerskor och med rätta, tv, jeuile det nordiskt friska och egendomliga som
talar ur dessa toner, beröra de på ett aldeles serskildt sätt våra känslor genom den
sanning, den innerlighet som präglar de allraffesta bland dem.
samling — den sednaste tidens tillhörighet — är de s. k. ”Gluntarnc”, med både text
och musik af Gunnar Wennel’berg, om hvilka man med Kellgren kan utan öfverdrifl
säga all de äro ”helgjutna sprungna ur en lågande bildnings sköte.” På aldrasista
tiderna har rörelsen på nätnde fält ökat sig i oerhörd grad och nya namn på
komponister af ”Sånger vid piano” växa upp såsom svampar ur jorden. Åtskilliga bland
dessa produkter sakna visserligen icke värde, men genren börjar redan alt blifva
något utnött och del lördras i sanning en icke ringa förmåga för alt numera i densamma
En annan origineH
kunna göra sig bemärkt.
(Forts).
Sebastian ftacli och Ii
Söner.
Ko n s t n o vel I.
(Forts. fr. N:o 4 9.)
På morgonen d. 21 Juli år 1750 kallade kvrkoklockornas högtidliga klang de
fromma iuvånarnc i Leipzig till gudstjenstens firande. Ej ett moln sågs på himlert,
den klara sommarsolen nedblickade så vänligt, all äfven Fricdcmanns sönderslitna hjerla
kände en flägl af tröst och frid. Han hade auvändt en del af den förflutna natten till
att studera sin läders mästerverk, den stora passionsmusiken. Med själen uppfylld af
det storartade intrycket gick han i den älskade fadrens arbetsrum fram och tillbaka,
rufvande öfver hufvudmoliverna till ett dylikt arbete, som han ämnade företaga. ^
Sebastian salt i sin länstol med hopknäppta händer, klädd till kyrkogången och log
godmodigt och förnöjd. ”Att du så mycket tycker om passionsmusiken, det gläder mig;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
