Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25 februari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
no
ELIN WÄGNER
lade för att släta över: — Ja, som de gör över hela
världen och förmodligen även i Stockholm?
—- Ja, det vill jag lova, sade han och skakade på
sig, som om han skakat av sig något obehagligt. Jag
anade att man icke borde tala om öron i hans sällskap
och frågade, om jag kunde hoppas på någon
renässans för källan, som råkat i glömska och vanvård.
Hoppas gjorde han för sin del. Jag förstod att han
kände sig ha för liten verksamhetskrets här i
Broköping, att han gick och sökte någonting, som kunde
ge utlösning för hans energi och kanske komma honom
att glömma ledsamheter.
Han stannade en stund och drack eftermiddagste
med mig, och jag märkte att han, liksom kungliga,
gjort sig tillräckligt underrättad om den han skulle
besöka för att kunna framställa lämpliga frågor. Då
han antydde något om vad jag nyss genomgått, fick
hans ansikte plötsligt ett sådant uttryck av medlidande,
av vördnad inför sorgen och döden, att det vällde
upp en våg inom mig av . .. av vad? Av förundran
över att en mans sinne kunde vara så känsligt, fast
lidandet och döden varit hans yrke under ett långt
liv, av glädje att möta en man, som icke räddes visa
en känsla, av tacksamhet att den i denna sekund gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
