Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25 februari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATTEN TILL SÖNDAG
81
ut mot mig. Från det ögonblicket hade jag sträckt
vapen, ifall jag nu nånsin haft några.
Även jag behövde ju något att samla min energi
omkring, och jag var barnsligt glad blott åt
möjligheten, att jag kanske skulle få göra något med mina
krafter, mitt hus och min tomt och min källa. Jag hade
ju rest med min man på sanatorier i tjugu år över
hela Europa, och hur ofta hade jag inte sagt honom:
— Jag önskar att jag en gång finge sätta upp ett
sanatorium, för nu vet jag då, hur det inte ska vara, och
hur det ska vara också.
När doktorn kom ut och hämtade vattnet, som jag
på underliga vägar förskaffat, började tanken på
sanatorium och gemensamt arbete till och med få
konturer i vårt samtal. Jag talade sakkunnigt, och att
jag hade pengar, visste han. Dessutom fann han att
vattnet smakade gott och lovande. Dessutom hade jag
en alldeles ny klänning utan så mycket krusflor på.
Nu var jag förälskad, till min förvåning, häpnad
och outsägliga glädje förälskad efter så många år av
ingenting. Dock inte värre än att jag behöll en flaska
av vattnet för mig själv, som jag skickade för analys
till Lund. Han skulle dels göra egna undersökningar,
dels skicka upp prov till ett laboratorium i
Stockholm.
6. — Wägner, Natten till söndag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
