Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5 mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
ELIN WÄGNER
den hade, så tror jag, att jag försökt hejda henne i
sista stund. Ha vi kvinnor ett övertag, så veta vi då
aldrig att behålla det!
Emellertid giek jag och köpte en kalvstek och lite
uppskuret, och det bar jag bort till pråmen, äntrade
den, öppnade en lucka och lät gåvan dansa ner i
bröllopsgårdens mörka hål. Det beredde mig ganska
stor glädje, och jag var riktigt uppspelt när jag kom
hem. Men när jag träder in i mitt rum, sitter Karola
Musselman i min soffa!
Jag flängde av kläderna i tamburen och skulle
flyga i famnen på henne, men i samma ögonblick
kom en tvekan över oss båda, och denna korta tvekan
skapade den stämning, som gjorde det omöjligt.
Ack, tänkte jag med djup tristess, Karola och jag
äro inte vänner mer. I hela världen finns inte en
enda fast punkt.
Det var svårt att le mot Karola, aldrig har det varit
så svårt att le.
— Välkommen, sade jag, och hon svarade: — Din
städerska sökte förmå mig att vända, så jag får be
om ursäkt, att jag gör intrång, men jag måste tala vid
dig. Hon pekade på Broköpings tidning och sade:
du förstår nog varför.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
