Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5 mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATTEN TILL SÖNDAG
113
Det förstod jag inte, ty såvitt jag sett stod där
ingenting om husköpet och förste stadsläkaren.
— Ja, kära Karola, det har hänt så mycket, sade
jag, så jag vet inte var jag ska börja eller sluta.
— Kära Anna, svarade hon, du behöver inte alls
inviga mig nu. Jag måste bara tala med dig om vad
vi ska göra med Broköpings fredsförening.
— Fredsföreningen, vad är det med den? frågade
jag. Karolas hållning, hennes snävhet och likgiltighet
bragte mig alldeles ur fattningen. Jag märkte inte
då, att den bara dolde smärta över att hon inte förr
fått mitt förtroende. Just nu kände jag den som en
bitter förolämpning, ty jag älskar ju Karola. Jag har
knappt ägnat henne annat än en flyktig tanke på
halvtannat år, men jag älskar henne ändå, och det
ville jag hon skulle begripa. Jag har alltid älskat
henne ända sen vi voro små och gingo i förberedande
samman. Första åren bestod kärleken till henne som
till alla andra i en älskvärd tillåtelse att beundra
mig för min söthet och för den säkerhet och lätthet
i umgängelse med människorna som den gav mig.
Länge var allt vad jag gjorde utomordentligt för
Karola, som själv var ful, tafatt och blyg.
Det var först, när det gällde att välja yrke, som
Karola visade en egen vilja och gick före, medan jag
8. — Wägner, Natten till söndag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
