Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5 mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATTEN TILL SÖNDAG 119
och det må ju vara hänt, sade jag, människorna är ju
falska och fega och har kort minne. Just nu har de
glömt vem jag egentligen är, fast de haft mig bland
sig hela livet. Men de kunde ju ändå iakttagit några
slags former, det här är så sjaskigt och
dilettant-mässigt. Det är nog meningen att jag ska känna
förolämpningen, men jag ska triumfera över dem.
När Karola hört på detta och mer till, sade hon:
— Det faller dig inte in att tänka på själva saken?
— Vilken sak?
— Att en fredsförening här i landet dött, i en tid
då inga får dö.
— Ja, men Karola, undra på det, efter allt som
hänt.
— Det hör väl inte dit. Tror du inte det händer
andra något. Min yngsta pojke har jag fått följa till
Davos––och lämna där ensam.
— O, så förfärligt, och du har inte talat om det
för mig? Jag kunde ju ha följt med.
Karola smålog mot mig ett leende, vari låg en
avgörande dom över mig som vän.
Jag vågade inte fullfölja ämnet utan sade: — Ja,
men Karola, varför ska du ha en fredsförening i
Broköping? Min man sa alltid, att jag inte gjorde mer
nytta med den än en skida gör nytta på sommarn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
