Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15 mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATTEN TILL SÖNDAG
155
I alla fall skulle jag köpa något till honom. Han
skulle få en dopgåva med risk att jag fick den
tillbaka. Inte förrän jag stod inne i guldsmedsaffären
hejdade jag mig vid den sällsynta tanken: nå men
pengar? Nästa tanke var: jag kan ju sälja min
safir-ring.
Jag valde nu ut en vacker, dyrbar bägare av stora
mått, som nästan var som en pokal, och sen frågade
jag om de ville köpa safiren och ge mig mellan
-giften i pengar. Den förskräckta bodfröken gick efter
ägaren, som tittade på pokalen, på mig, på ringen och
bad att få betänka sig. Han fick mitt telefonnummer,
och jag gick med ringen och utan pokal.
Så långt hunnen, kom jag på tanken att pengar
överhuvud kunde skaffas genom att jag sålde saker,
så slapp jag att spara. Jag äger ju så mycket bara på
Stenbro. Lyckligtvis drog jag dit en hel del från stån.
Det skulle inte göra mig det minsta att bli av med
min bergkristallkrona till exempel och det antika
silvret. Men hur skulle jag komma åt det, hur skulle
jag kunna lista mig till mina egna ägodelar? Resa
till Stenbro var otänkbart, be någon hjälpa mig vågade
jag inte. Ja, min ställning var inte trevlig.
Frihetskänslan från Brunkebergstorg, som fört mig nära
döden, var försvunnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
