AUGUSTINUS College (med fyraårig kurs), en musikskola, båda under ledning av en president, samt en sjuksköterskeskola. Biblioteket, innehållande 75.000 band (1940), äger den största existerande samlingen av svenskamerikanskt tryck. A. äger dessutom fyra andra colleges (Bethany College i Lindsborg, Kansas; Gustavus Adolphus College i S:t Peter, Minnesota; Upsala College i East Orange, New Jersey, samt med två års kurs Luther College i Wahoo, Nebraska), en diakonissanstalt i Omaha, Nebraska, samt åtskilliga sjukhus, ålderdomshem, barnhem och gästhem. A. driver sedan 1889 det förut privatägda bokförlaget Augustana Book Concern, som utger såväl läro- och uppbyggelseskrifter som andra religiösa skrifter. Varje vecka utkommer tidskriften Augustana Lutheran, som ytterst går tillbaka på den svenskspråkiga tidningen Augustana (grundad genom synodbeslut 1888). Upplagan var 1949 52.000. Med svenska kyrkan har a. alltid stått i nära förbindelse, som stärkts genom upprepade besök av svenska kyrkoledare (redan 1893 biskop K. H. Gez. v. Scheele, nå 1920-talet ärkebiskop N. Söderblom, vid Delaware-jubileet 1938 biskoparna Edv. Rodhe och G. Ljunggren och vid pionjärjubileet 1948 en officiell sexmannadelegation med ärkebiskop E. Eidem i spetsen). A. samarbetar med andra lutherska samfund i Förenta staterna och med Lutherska Världsförbundet* samt deltager i de allmänna kristna enhetssträvandena (Kyrkornas Världsråd*). A. har anslutit sig till det år 1950 nybildade National Council of Churches of Christ in U.S.A., som omfattar 90 proc. av Förenta staternas icke-romerska kyrkosamfund. Samtidigt arbetar a. energiskt för en närmare sammanslutning av de lutherska kyrkorna i Förenta staterna med sammanslagning som slutligt mål. Litt.: E. Norelius, De svenska lutherska församlingarnas och svenskarnas historia i Amerika 1—2 (Rock Island 1890—1916); N. Söderblom, Från Uppsala till Rock Island (3 ed. Sthm 1925); A. Söderblom, En Amerikabok (Sthm 1925); G. M. Stephenson, The founding of the 235 Augustana Synod 1850—1860 (Rock Island 1927); G. M. Stephenson, The religious aspects of Swedish immigration (Minneapolis 1932); O. F. Ander, T. N. Hasselquist (Rock Island 1931); A. D. Mattson, Polity of the Augustana Synod (Rock Island 1941); H. Nelson, The Swedes and the Swedish settlements in North America 1—2 (Lund 1943); 0O. N. Olsson, The Augustana Lutheran church in America 1 (Rock Island 1950). Se även Minutes, Reports, protokoll och referat från synoderna. Jfr även litt. till art. Amerikas förenta stater. Hg PI. AUGUSTINUS, Aurelius (354—430), afrikansk kirkefader, blev født d. 13. nov. 354 i Thagaste i Numidien. Faderen, Patricius, var hedning, medens moderen, Monnica, var en oprigtig kristen. Sønnen blev ikke døbt, men fik dog takket være moderen en kristen opdragelse. I sine »Confessiones» siger han selv, at han med modermælken indsugede frelserens navn og bevarede det dybt i sit hjerte. 17 år gammel drog han til Karthago for at uddannes i retorskole. Han knyttede forbindelse med en konkubine, der 372 fødte ham sønnen Adeodatus. Gennem læsning af Ciceros nu tabte dialog Hortensius vaktes hans længsel efter at nå til erkendelse af sandheden: han »begyndte at stå op for at vende tilbage til Gud». Forgæves søgte han vejledning i bibelen; den gav ikke svar på hans filosofiske sandhedssøgen. Da mødte han manichæismen*, der gav sig ud for at være den sande filosofiske religion, der rationelt kunne begrunde sin lære. Manichæismens fantastiske mytologi og kosmologi trådte for A. foreløbig i baggrunden. I dens dualisme mente han at finde forklaring på det ondes problem, og dens forkastelse af G. T. befriede ham for de vanskeligheder, som bibelens grove antropomorfismer beredte ham som så mange andre hellenister. Dertil kom, at den manichæiske askese gjorde et stærkt indtryk på ham. I ni år fængsledes A. af manichæismen, men de filosofiske problemer dukkede stadig op, og han følte stærkere og stærkere den mytologiske kosmologi som en vanskelighed. En samtale med den berømte manichæer Faustus fra Mileve betegnede en afgjort skuffelse. Faustus kunde ikke svare på de afgørende 236