EKUMENIK tade också beslut om en viss nyorganisation av Faith and Order-arbetet inom ramen för Kyrkornas Världsråd (jfr nedan). Under det första världskriget framkom ungefär samtidigt från flera håll planer på ett kyrkornas allmänna möte, ägnat åt kristendomens förhållande till samtidens sociala och etiska problem. Det var inom denna huvudgren av e., som ärkebiskop Nathan Söderblom bley den outtröttlige och oförliknelige ledaren samtidigt som han tog verksam del i övriga ekumeniska rörelsers arbete. Trots att Söderblom på grund av sin ställning som ärkebiskop, sin föregående gärning som legationspastor i Paris och som professor i Leipzig, sina många utlandsresor och vittfamnande internationella förbindelser och sin enastående personliga utrustning hade alldeles speciella förutsättningar för att få till stånd ett världskyrkomöte av ovan nämnt slag, visade sig uppgiften ingalunda vara lättlöst. Flera gånger tycktes saken vara dömd att misslyckas. Söderblom eftersträvade i det längsta att få mötet till stånd före krigets slut, då dess betydelse härigenom skulle bli större som fredsfrämjande faktor och mer verkningsfullt som en manifestation av kyrkans övernationella art. Dessa strävanden sammankopplades med fredsupprop såväl 1914 som 1917, vilka undertecknades av nordiska och andra neutrala kyrkoledare. I samband med ett ekumeniskt möte i Haag år 1919 togo planerna på ett kristenhetens möte för praktisk kristendom fastare form. Det skulle ägnas frågor om kristet liv och arbete. Det betecknades därför som ett möte »On Life and Work». Det kom slutligen till stånd i Stockholm i aug. 1925. Programmet upptog följande huvudfrågor: 1. Guds världsplan och kyrkans plikt. 2. Kyrkans plikt med hänsyn till samtidens ekonomiska och industriella problem. 3. Kyrkan och de social-etiska frågorna. 4. Kyrkan och folkens samliv. 5. Kyrkan och den kristna uppfostran. 6. Kyrkosamfundens samarbete. Praktiskt taget hela kristenheten var företrädd utom Rom. För första gången sedan år 1054 hade den grekisk-ortodoxa kyrkan, främst representerad av patriarken i Kon- 727 stantinopel, Photios, trätt ut ur sin isolering. Säväl härigenom som genom att vara det första ekumeniska mötet i världsformat i modern tid utgör Stockholms-mötet ett märkligt kyrkohistoriskt datum. En fortsättningskommitté, senare ombildad till det s. k. Ekumeniska Rådet med ett till Genève förlagt sekretariat och en därtill knuten forskningsavdelning, tillkommen på förslag av biskop Einar Billing, fullföljde det ekumeniska arbetet på Life and Work-linjen. Efter Söderbloms frånfälle 1931 övergick ledningen av Life and Work-rörelsen till ärkebiskopen av Canterbury, d:r William Temple. På grund av den allmänna politiska utvecklingen under tiden mellan de båda världskrigen kommo problemen rörande folk, stat och kyrka att alltmer träda i förgrunden för Life and Work-rörelsens intresse. Efter omfattande förberedelser sammankallades världskonferensen »On Life and Work» till Oxford i juli 1937. De aktstycken angående kyrkans förhållande till stat och folk och i samband därmed stående problem, vari konferensens överläggningar utmynnade, visade sig sedermera vara i flera stycken både klarsynta och vägledande, inte minst under det andra världskrigets hårda år. Inom e. har en tredje huvudlinje representerats av »Världsförbundet för mellanfolkligt samförstånd genom kyrkosamfunden», för korthetens skull kallad World Alliance, efter förbundets engelska namn The World Alliance for International Friendship through the Churches. Detta hade framför allt fredssträvandena på sitt program. Grundat i Konstanz 1914, men hämmat av världskriget 1914—1918, tog förbundets fredsarbete ny fart vid mötet i Haag 1919. Här samlades för första gången efter kriget ombud för kyrkorna i såväl neutrala som förut krigförande länder. Under de följande åren mellan de båda världskrigen höll förbundet ett flertal större och mindre konferenser angäende åtgärder för att påverka regeringar och nationer i fredlig riktning, överlägga om minoritetsfrågor, ta initiativ till nödhjälpsaktioner o.s.v. Under det andra världskriget förde förbundet en tynande tillvaro, främst på grund av dess beroende 728