I Sverige går KFUM tillbaka till de kristliga ynglingaföreningar, som sprungo fram ur väckelserörelserna, varav den äldsta, Jönköpings Kristliga Ynglingaförening, bildades 1855. Den första Kristliga föreningen av unge män, bildad i Stockholm 1884, kom till stånd med stöd av KFUM:s Världskommitté. Tre år senare sammanslötos föreningarna i ett förbund, numera benämnt KFUM:s Riksförbund, från begynnelsen anslutet till KFUM:s Världsförbund. I vårt land är KFUM en lekmannarörelse av interkonfessionell karaktär. Dess grundval är den s. k. Pariser-basis. Den vill söka hjälpa, leda och fostra pojkar och unge män i deras speciella livssituation. Dess program är därför vittomfattande, något som framgår av de specialorganisationer, som efterhand tillkommit, såsom KFUM:s Scoutförbund, Triangelpojkförbundet, KFUM:s Idrottsförbund, KFUM:s och KFUK:s Studieförbund, KFUM :s Sångarförbund m.fl. Särskilda kommittéer äro ansvariga för bl.a. ett ständigt växande socialt arbete, yttre mission och flyktinghjälp. 1953 omfattade Riksförbundet 90 föreningar och 110 grupper med ett sammanlagt medlemsantal av c:a 33.000. Det har 66 fast anställda sekreterare, 71 föreningshem, pojkhem, skolhem, ungemänshem och hotell samt 121 sommarhem, lägerplatser o.dyl. Verksamheten finansieras genom medlemsavgifter och gåvor. En särskild stödorganisation, »KFUM:s Vänner», bidrager högst väsentligt till såväl förbundets som föreningarnas och distriktens arbete. Bland förbundets ordförande märkas Prins Oscar Bernadotte, som beklädde ordförandeposten i 51 år från 1893. Nuvarande ordförande är fil. mag. Hugo Cedergren. Dr Karl Fries fungerade som sekreterare 1887—1921. Den första KFUK i Sverige, KFUK:s Centralförening i Stockholm, bildades 1885 av fru Nathalie Andersson-Meijerhelm. Ytterligare föreningar tillkommo snart och 1889 sammanslöto sig dessa till ett förbund, kallat Sveriges Allmänna KFUK. 1899 blevo samtliga grupper självständiga föreningar. Då ändrades namnet till Förbundet av Sveriges KFUK. Sveriges KFUK är anslutet till 277 KIERKEGAARD KFUK:s Världsförbund alltsedan dettas stiftande 1894. Riksförbundet av Sveriges KFUK, som sammanslutningen numera benämnes, har till uppgift att arbeta för barns och kvinnlig ungdoms vård, fostran och utbildning och vill bland kvinnor och flickor arbeta för kristen väckelse och fostran och i samverkan med de uppbyggande krafterna i vårt folk göra en kristen insats på alla livsområden. Verksamhetsformerna inom de olika föreningarna växla betydligt. Genom ett utvidgat socialt arbete har KFUK sökt möta de speciella krav som det nutida samhället ställer även på frivilliga organisationer. Sålunda ha ett flertal föreningar lekskolor, daghem för skolbarn, permanenta sommarläger för flickor, 14 hem för kvinnlig ungdom, sommar- och semesterhem för husmödrar. Riksförbundet har haft möjlighet att medverka i det internationella flyktingarbetet i Tyskland efter kriget. — Följande specialförbund finnas: KFUK:s Scoutförbund och KFUK:s Triangelförbund samt KFUK:s och KFUM:s Studieförbund. KFUK:s Riksförbund räknar (1953) 12.712 medlemmar i 46 föreningar och inom de två ungdomsförbunden. Litt.: K. Fries, Då Gud kallar. Förbundet mellan Sveriges kristliga föreningar av unge män genom femtio år (Sthm 19837). H. Cgn KIERKEGAARD, Søren (1813—55), dansk kristen filosof. K. var født i København som yngste søn af fhv. hosekræmmer Michael K. Hjemmet var præget af alvorlig, streng fromhed af ret pietistisk farve. Faderen, hvis tungsind fik ham til at kredse om egne synder og Guds uudgrundelige straffedomme, tog sig ganske særligt af den yngste søns opdragelse og mærkede ham for livet. Alvorsfuldt har han advaret ham mod » verdens» fristelser og formanet ham til »ret at elske Jesus». Når K. syntes vittig og munter mellem kammeraterne og endnu, da han i 1830 blev student, kunne karakteriseres som ret letsindig og uden større alvor, stempler han det selv som en maske, han kunne lægge over sin inderste hemmelighed, den »stille fortvivlelse», som kun faderen synes at have bemærket. Han 278