l lokaler. Inom Studđenterhjemmet utkristalliserades snart två grupper, varav den ena ville i luthersk-grundtvigsk anda öppenhet för alla studenter och deras intressen, medan den andra hävdade en personligt-religiös linje under anglosachsisk påverkan (basiskrav). 1910 splittrades grupperna, som dock 1915 återförenades i Danmarks Kristelige Studenterforbund, vilket under 10 år uppbar k:s storhetstid i Danmark under Valdemar Ammundsens och Hans Kochs ledning. Tidehvervsrörelsen medförde ny oro och splittring, varur 1928 framgick Kristelig Akademisk Forening, som i sig upptog traditionerna från den stora tiden och fortfarande uppbär k. i Köpenhamn. 1932 bildades Aarhus kristelige Studđenterforbund, som tillsammans med Kristelig Akademisk Forening utgör Danmarks Kristelige Studenterbevægelse. Närmare samverkan med frikyrkligt studentarbete överväges. I anknytning till Studenterbevægelsen utges studenttidningen »Universitas». — Kristet arbete vid landets gymnasier påbörjades 1897 av Olfert Ricard, fördes vidare genom K.F.U.M. och uppbäres nu av Danmarks Kristelige Gymnasiastbevægelse, som utger »Gymnasiastbladet» (fr. 1912). — Den grundtvigska Studenterkredsen (1892) arbetar fristående från k. I Norge förde de nordiska studentmötena och besök av Mott, Wilder m. fl. till bildande av Norske Studenters Kristelige Forbund 1899 med professor Simon Michelet som ledare. Motsättningen mellan de konservativt bekännelsetrogna, som såg personlig väckelse som k:s mål, och de liberalt influerade, som lade tonvikt vid intellektuella problem och social insats, en motsättning, vilken hade sin bakgrund i den då aktuella norska kyrkostriden, ledde till att de förra utträdde ur Forbundet och 1924 under professor Ole Hallesbys ledning bildade Norges Kristelige Gymnasiast- 0g Studenterlag. Laget ordnar tillsammans med likasinnade grupper i övriga nordiska länder »nordiska studentmöten på biblisk grund» och samarbetar internationellt med » The Intervarsity Fellowship». Oxfordgrupp- 465 KRISTLIGA STUDENTRÖRELSEN rörelsen medförde under 1930-talet ett starkt accentuerande av själavinnarsidan inom Forbundets arbete, och då även det teologiska läget i grund förändrats, är väsentliga principiella skillnader mellan Forbundet och Laget numera svåra att urskilja. Bägge rörelserna bedriver gympnasistarbete. Deras tidningsorgan är resp. »Forbundet» och » Credo». På Island finnas två kristliga studentföreningar, Kristilegt stúdentafélag, som bildades 1935 och är ansluten till det norska Studenterlaget, samt Bræðralag, kristilegt félag stúdenta, bildad 1944. Till Finland fördes k. genom Ruth Rouse 1897, då en kvinnlig kristlig studentförening bildades; en manlig tillkom 1899 efter besök av John Mott. Andliga ledare voro Louise af Forselles och Paul Nicolay, vilken även inspirerade k. i Ryssland. För att bättre tillgodose de svenska studenternas behov bildades svenska föreningar 1914 i Helsingfors, 1925 i Åbo, vilka tillsammans med 8 finskspråkiga föreningar bilda Finlands KristligaStudentförbund; en finsk tidning »Etsijä» och en svensk »Ad Lucem» utges. — Andan inom övriga nordiska k. och K.Stv. kändes särskilt under 1930-talet främmande för de finskspråkiga studenterna, varför de närmare anknöto till den framväxande Hallesbyska rörelsen och deltogo i de nordiska mötena på biblisk grund. Efter andra världskriget har en varmare kontakt med k. i Norden och K. Stv. återknutits, varigenom den finska k. kommit att spela en förmedlande roll mellan de bägge huvudformerna för kristet studentarbete i Norden. Dess arbete karakteriseras av nära kontakt med de kyrkliga väckelserörelserna. Ett vittutgrenat skolungdomsarbete uppbäres av resesekreteraren i samarbete med den allmänna finskspråkiga gymnasiströrelsen och de lokala församlingarna. Sverige. Sveriges Kristliga Studentrörelse (SKS) tillkom 1907 som en sammanslutning av kristliga studentförbund, som bildats 1901 i Uppsala, 1902 i Lund och 1904 i Stockholm (i Göteborg 1909 och Malmö 1932) på grund av impulser från de 466