KRISTLIGA STUDENTRÖRELSEN W. Gurian, Die politischen und sozialen Ideen des französichen Katholizismus 1789—1914 (Gladbach 1929); M. Einaudi—F. Goguel, Christian democracy in Italy and France (Notre Dame, Ind., 1952); K. Buchheim, Geschichte der christlichen Parteien in Deutschland (München 1953); Deutschland-Jahrbuch 1949 (kap. VII. redogörelse för CDU:s tillkomst, dess program och dess utveckling). För den kristna socialistiska rörelsen se S. Bergbäck, Kristen socialism i Sverige (Sthm 1952). B. G. KRISTLIGA STUDENTRÖRELSEN är beteckning för kristliga studentföreningar i studentvärlden, nationella kristliga studentorganisationer och det internationella Kristliga Studentvärldsförbundet. Kristliga Studentvärldsförb undet (World’s Student Christian Federation, K. Stv.) bildades 1895 i Vadstena som en sammanslutning av k. i olika länder, vilken med rötter tillbaka i 1700-talets studentliv fått fastare organisation under 1800-talets senare hälft, särskilt i U.S.A., England och Tyskland. Föregångare var Student V olunteer Movement, som fortfarande arbetar för att engagera akademiskt bildade missionärer; dess första motto var: Världens evangelisering i denna generation. K.Stv:s förste ordf. blev svensken Karl Fries (ordf. 1895—1920) och sekreterare initiativtagaren amerikanen John R. Mott* (sekr. 1895—1920, ordf. —1928). K.Stv:s syfte är i första hand att »leda studenter till att acceptera den kristna tron på Gud — Fader, Son och Helig Ande — i enlighet med den Heliga Skrift och att leva som Jesu Kristi sanna lärjungar», och inom de flesta länder fordrades från början s. k. basis: personlig bekännelse om tro på Jesus Kristus var villkor för medlemskap. K.Stv., som snart fick världsvid spridning, lämnade dock olika nationella rörelser frihet att själva gestalta sin verksamhet. Mott ledde K. Stv. att med personligt-religiös innerlighet, buren av bön och bibelstudium (»Morgonvakten»), förena världsomfattande, strategiskt planerad evangelisering inom studentvärlden. Med tiden har denna linje kompletterats av teologisk, social och politisk problemdebatt samt social aktivitet. Sålunda diskuterades under 1920- och 30-talen de teologiska grund- 463 valarna för K. Stv:s »message», under andra världskriget de världspolitiska problemen, medan efter 1945 problem rörande universitetens funktion och kyrkosynen stått i centrum. Under denna sista period har i flera länder en närmare anknytning skett till kyrkorna, så i Tyskland (»Studentengemeinde»), U.S.A. och Sverige. Under och efter världskrigen har K.Stv. spelat en ledande roll vid organiserandet av hjälpaktioner för nödlidande studenter (European Student Relief, World Student Relief). — För det ekumeniska arbetet har K.Stv. tjänat som pionjär och ledarskola (Mott, Söderblom, William Temple, Hans Lilje, W. A. Visser’t Hooft, D. T. Niles). Dess sångbok »Cantate Domino» och samling av olika kyrkors gudstjänstritual »Venite Adoremus», tjänar även den ekumeniska rörelsen. K.Stv:s viktigaste insats är att den i alla världsdelar givit impulser till kristet studentarbete och vidmakthållit det under tider av internationell konflikt, att det för kristna studentgrupper inom skilda protestantiska och ortodoxa kyrkosamfund öppnat ekumeniska perspektiv och vägar till samarbete över internationella och konfessionella gränser (motto: »Ut omnes unum sint» »att alla må vara ett) och att det härunder fasthållit vid bön och bibelstudium som grundpelare för arbetet och evangelisation och mission som bärande arbetsuppgifter. K.Stv. utger från sitt huvudkvarter i Genève kvartalstidskriften »The Student World». Tredje söndagen i februari högtidlighålles som Studenternas Internationella Böndag. Norden. Ett telegram från ett kristet studentmöte i Japan (»Make Jesus King») gav stöten till nordiska studentmöten med kristligt program — det första i Hilleröd, Danmark, 1890, sedan ung. vartannat år till 1903, ny serie vart tredje år fr. 1919. Mindre, löst organiserade kristna studentkretsar samt studentmissionsföreningar (Köpenhamn 1881, Uppsala 1884) funnos vid denna tid i samtliga nordiska länder. I Danmark ledde Hilleröd-mötet till stiftande 1892 av Studenterhjemmet, en organisation för kristna studenter, som även ville bereda dessa en samlingspunkt i egna 464