pressen i kyrkans tjänst hade redan getts, och den kristliga press, som snart kom att uppblomstra på katolskt håll, var vapen i kampen mot den liberala pressen. Från 1840-talet startades i Italien och Frankrike en rad katolska tidningar. Officiellt organ för påvestolen är »L’osservatore romano», grundad 1861. I Frankrike är de mest betydande katolskt påverkade dagstidningarna »La Croix», »L’Aube» och »Le Figaro», samtliga i Paris. Även i Tyskland uppkom under 1800-talet en rad katolskt ägda och katolskt redigerade tidningar. Flera av centrumpartiets tidningar var under kyrklig ledning, men har alla upphört. 1948 grundades emellertid »Das augsburger Tagesblatt». Av katolska tidskrifter med allmän inriktning kan nämnas »La civiltà cattolica» (Rom, grundad 1800) och »Stimmen der Zeit» (huvudorgan för jesuiterna i Tyskland, grundat 1866). En särställning intar de kristliga politiska partiernas tidningar: de viktigaste är kristliga demokraternas »lIl Popolo» i Rom och tyska CDU:s två största organ »Kölnische Rundschau» och »Rheinische Post». I den protestantiska världen intog man däremot länge en tvekande hållning gentemot möjligheterna att genom pressen påverka allmänheten. De nya sociala rörelserna gjorde emellertid frågan om pressen brännande, och inom kretsar i den evangeliska kyrkan i Tyskland bildades från 1870-talet flera tidskrifts- och tidningsföreningar, vilka avsåg att bekämpa den socialdemokratiska kyrkofientliga pressen. Evangelischer Bund sökte påverka en del av pressen i antiultramontan anda, framför allt genom tryckta korrespondenser, som tillställdes tidningarna. Ett eget organ fick Evangelischer Bund i »Tägliche Rundschau». 1910 organiserades »Evangelischer Pressverband für Deutschland», vilket skulle betjäna dagspressen med kyrkliga nyheter och artiklar. Liknande kyrkliga pressbyråer har upprättats i ett flertal länder. I USA saknar protestantismen i motsats till den katolska kyrkan där helt dagspress. Efter andra världskriget startades visserligen dagstidningen 18 545 KYRKA OCH PRESS »Protestant World», men den upphörde snart. Särskilda kyrkliga redaktörer är emellertid knutna till närmare 500 amerikanska tidningsredaktioner. Så mycket livligare har de kyrkliga tidskrifterna utvecklats. I Schweiz utkommer sedan 1952 »Reformatio», »tidskrift för evangelisk kultur och politik». Den anglikanska kyrkan har tre stora kyrkliga tidskrifter, veckobladet »Church Times», den liberala »Church of England Newspaper and Recorder» samt »English Churchman». Den ledande protestantiska tidskriften i USA är »Christian Century» (från 1884 »Christian Oracle», nuv. namn från 1900), vilken står över de olika denominationerna. Den största av de olika kyrkosamfundens tidskrifter i USA är »Presbyterian Life», månadsskrift för presbyterianska kyrkan. Litt.: O. Groth, Die Zeitung 1—4 (Berlin—Leipzig 1928—1930; synnerligen grundlig historisk och systematisk översikt, med särskild hänsyn till den tyska pressen, ett standardarbete inom pressvetenskapen); R. Mazedier, Histoire de la presse parisienne (Paris 1945); J. P. Wood, Magazines in the United States (New York 1949); J. Kirchner, Das deutsche Zeitschriftenwesen, seine Geschichte und seine Probleme, 1 (Leipzig 1942; går fram till 1790, med intressanta idéhistoriska aspekter). Sverige. Strödda kyrkliga och teologiska tidningar och tidskrifter utkom i Sverige redan på 1700-talet. Flera stift började då utge stiftstidningar med officiella nyheter. En motsvarighet till dessa stiftstidningar men för hela landet blev den 1842 grundade »Svensk ecklesiastik-tidning», vilken 1890 efterträddes av »Ny ecklesiastik-tidning». Den upphörde 1904, samtidigt som »Svensk kyrkotidning» grundades av kretsar inom den då nybildade Allmänna Svenska Prästföreningen med syfte att skapa ett prästerligt kårorgan. Den första teologiskt inriktade tidskriften av betydelse är »Theologisk qvartalskrift», vilken 1828 startades i Lund av Henrik Reuterdahl tillsammans med Martin Erik Ahlman och Johan Henrik Thomander. Den upphörde 1842, samma år som George Scott startade »Pietisten» med Carl Olof Rosenius som medarbetare. Rosenius fick samma år 546