- Project Runeberg -  Nordisk teologisk uppslagsbok för kyrka och skola / 2. I - O /
1077-1078

(1952-1957) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Missionsmetoder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ten, ha upprättat departement för läskunnighetens höjande, där missionärer göra stora insatser. Produktionen av kristen litteratur och tidningar spelar en stor roll. Amerikansk mission, särskilt den på bred samarbetsfront uppbyggda Committee on World Literacy and Christian Literature (»Lit.- Lit.») har tagit vittutseende initiativ. Särskilda regionala kommittéer ha bildats, så t.ex. en för Afrika, vars sekreterare, kanadensiskan Margeret Wrong (d. 1949) hör till den evangeliska missionens stora personligheter i detta århundrade, särskilt genom utgivande av serier av småskrifter och böcker för Afrikas massor. Evangeliska missioner ha sammanslutit sig till understöd av viktiga tryckeriföretag, t.ex. den för de protestantiska missionerna i Kongo gemensamma Librairie évangelique du Congo (»Leco»). Uppgiften att utbilda kristna afrikaner och asiater till journalister för den snabbt växande allmänna tidningspressen blir för framtiden viktig. Läkarmission. Endast tveksamt och dröjande erkändes läkarmissionen som »egentligt» missionsarbete. Dess utveckling är en modern företeelse. Engelska kyrkomissionssällskapet (grundat 1799) tog ett hundra år på sig innan det officiellt erkände läkarmissionen som en integrerande del av sitt arbete. Som exempel på 1800-talets insats på läkarmissionens område hänvisas till det âr 1841 i Edinburgh grundade institutet för utbildning av missionsläkare, numera Livingstone Memorial. Albert Schweitzers sjukhus i Lambarene vid Ogowe-floden har mera än andra insatser fäst uppmärksamheten vid läkarmissionen i Afrika, ehuru därmed icke är sagt att sjukhuset i Lambarene är det ur medicinsk synpunkt främsta i Afrika. Det märkligaste exemplet på kristen samverkan i läkarmissionens intresse är Velloresjukhuset i Sydindien. Grundat av den amerikanska kvinnliga läkaren Ida Scudder (f. 1871) har det vuxit ut till ett stort centrum med betydelsefull utbildning av indiska kvinnliga (numera också manliga) läkare. Fyrtio evangeliska missioner från skilda länder stödja detta företag. En nordisk insats som kan nämnas i detta sammanhang 1077 MISSIONSMETODER är Arogyavaram tuberkulossanatorium, också i Sydindien, organiserat av dansken C. Frimodt-Moəller. På Svenska Kyrkans Missions sjukhus i Tirupputtur, Sydindien, har doktor Fredrik Kugelberg opererat över 20.000 starrar och utfört över 60.000 ögonoperationer. I Belgiska Kongo fann doktor Georg Palmaer år 1914 vid Kibunzi sjukhus en sömnsjukefrekvens på 56,7 promille. År 1934 hade denna genom missionssjukhusets arbete reducerats till 0,4 promille. På vissa missionsfält, särskilt på muhammedanskt område, framstår den kristet inspirerade sjukvården som enda möjligheten att demonstrera (snarare än predika) det kristna evangeliet. Amerikanen Paul W. Harrisons verksamhet i Arabien bör nämnas i detta sammanhang. Läkarmissionens aktuella problematik ligger bl.a. på det demografiska planet. Jordens befolkning växer numera med åtminstone 25 milj. årligen. Men livsmedelstillgången håller ej på långt när jämna steg med denna demografiska tillväxt. Nära %/5 av jordens befolkning lever på svältgränsen, resp. i ren hungersnöd. Vissa läkarmissionärer fråga sig om kanske deras verksamhet genom inriktningen på räddandet av människoliv och botande av sjuka är ägnat att rubba balansen mellan folkökning och folkförsörjning med det paradoxala resultatet att ökad hjälp skapat ökad nöd. I denna situation intensifierar läkarmissionen sitt arbete efter endera av två linjer. Den ena innebär att alla tillgängliga resurser i personal och penningar koncentreras till vissa som man menar särskilt »strategiska» punkter, för att missionen här skall kunna demonstrera vad förstklassig kristen hälso- och sjukvård är. Den moderna asiatiska välfärdsstaten strävar att förbättra sina sjukhus, och missionens reorientering är att betrakta bl.a. som ett försök att trots resursernas knapphet hävda den kristna sjukvårdens linje i förhållande till den sekulariserade statens välfärdsåtgärder och kanske något opersonliga institutionsarbete. Den andra linjen vill i intimt samarbete med den unga missionskyrkan sprida vård- 1078

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 3 01:42:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntu/2/0553.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free