MORMONER funnos nedgrävda guldtavlor med en hemlighetsfull skrift. Dessa tavlor utgjorde själva källan till den s.k. »Mormons Bok». Först år 1827 erhöll emellertid Smith genom en ny uppenbarelse tillåtelse att gräva fram plattorna. Texten var avfattad på »moderniserad egyptiska», som Smith tack vare de underbara stenarna »Urim och Tummim» (jfr 2 Mos. 28:30) kunde tyda. Sittande bakom ett skynke dikterade Smith en översättning av inskriften för sin sekreterare, O0. Cowdery. Ingen har bevisligen sett tavlorna; de av Smiths medhjälpare som uppgivit detta, torde ha varit föremål för suggestion. »Mormons bok» (1830, sv. övers. 1878, 3 ed. 1951) innehåller historien om Amerikas urinnevånare, för vilka Jesus efter sin himmelsfärd uppenbarat sig och bland vilka han grundat en kyrka. Denna gick dock under, men dess krönika nedskrevs av profeten Mormon, vars son Moroni grävde ned plattorna med denna historia i kullen Cumorah, där Smith fann dem. Boken, som förråder Smiths fantasi och visionära läggning, blev vid sidan ay den av Smith reviderade Bibeln mormonismens huvudurkund. Vid sidan härav står samlingen av Smiths uppenbarelser, »The doctrine and covenants» (1831, sv. övers. »Förbundets bok», 2 ed. 1928). Mormonismen är alltså en uppenbarelsereligion, där stiftarens uppenbarelser kodifierats i en helig skriftsamling. På denna grund byggde Smith från 1830 en helt ny kyrka. Denna skulle vara det nya Sion, och 1800-talets amerikanska expansion västerut gav gynnsamma möjligheter för grundandet av en ny gudsstat. Efter flera misslyckade försök till statsbildning grundades 1839 staden Nauvoo i Illinois, tänkt som ett teokratiskt samhälle, där Smith förenade all andlig och världslig makt. Smiths politiska aspirationer visade sig, då han 1844 lät uppsätta sig som kandidat vid det amerikanska presidentvalet. Under oroligheter mellan m. och deras grannar blev Smith 1844 lynchad av pöbeln i statsfängelset i Carthage i Illinois. Rörelsen hade därmed fått en martyr — och ett nytt blad i dess historia begynner. 1115 Kyrkans ledning kom nu i händerna på Brigham Young (1801—1877), ledaren för de s. k. tolv apostlarna och en kraftnatur med stor organisatorisk talang. Då motsättningen till den omgivande befolkningen blev för stark, lämnade m. 1846 Nauvoo och drogo under Youngs ledning västerut mot de okända trakterna bortom Klippiga bergen. I juli 1847 anlände de första avdelningarna av utvandrarna till Stora Saltsjöns dalgång i Utah, som då tillhörde Mexico. Den över 1.700 km. långa färden, som var en verklig bedrift har också behandlats litterärt (Vardis Fisher, »Children of God», 1939, sv. övers. 1945). Här i ödemarken grundade Young kyrkostaten Deseret med Salt Lake City som huvudstad. Genom ny invandring växte invånarantalet hastigt, och genom koloniseringen av de förut ofruktbara ökentrakterna utförde m. en betydande kulturgärning. Young var enväldig ledare av den egenartade statsbildningen. I huvudstaden började man uppföra ett väldigt tempel, färdigt först 1893, för de för m. egenartade ceremonierna, medan de vanliga predikogudstjänsterna höllos i det s.k. Tabernaklet. 1852 offentliggjorde Young den uppenbarelse, som Smith fått redan 1843 angående polygamien, vilken dock redan tidigare hade praktiserats. Young själv var inalles gift med 27 kvinnor och efterlämnade vid sin död 17 änkor och 49 barn. Allt motstånd nedslogs med järnhand, och ledaren biträddes härvid av sin hemliga polis, de s.k. Daniterna (1 Mos. 49:17) eller Mordänglarna, Destroying Angels. Härvid drog man sig icke för att röja motståndare och kritiker ur vägen, detta skedde genom den s. k. blodsförsoningen, »Blood Atonement» (Hebr. 9:22), enligt vilken den skyldige med döden fick sona sitt brott. Redan 1848 hade Mexico måst avträda Utah till USA och allt starkare gjorde sig trycket av amerikansk lagstiftning gällande. Sedan m. sökt med vapenmakt hävda sin självständighet, måste de dock böja sig för Unionens lagar, främst lagen mot polygami. 1890 mäste den dåvarande presidenten i Utah förklara polygamien förbjuden, utan 1116