PÅVEDÖME siliet 1870. Efter mötet har p. haft att kämpa med svårigheter i Tyskland (kulturkampen) och senare i Frankrike. En mera diplomatisk politik inleddes under Leo XIII, som syntes visa större förståelse för den moderna kulturen och det moderna samhället. Han öppnade vatikanarkivet för forskare och tillsatte en bibelkommission. Särskilt intresse ägnade han samhällsproblemen (encyklikan »Rerum novarum» 1891), där han ivrade för samhällets omdaning i katolsk demokratisk anda men samtidigt fördömde socialismen. Pius X representerade den kompromisslösa katolicismen. Han vinnlade sig om prästerskapets bildning, visade intresse för kyrkomusiken och arbetade för en nattvardsförnyelse inom kyrkan (eukaristiska kongresser*). Skarpt bekämpade han modernismen* (encyklikan »Pascendi dominici gregis» 1907). En genomgripande reform av p:s centrala kyrkostyrelse verkställdes (dekretet »Sapienti consilio» 1908). Under Benedictus X V utkom 1917 en ny reviderad upplaga av kanoniska lagen (Codex juris canonici). Denne påve engagerades under första världskriget i stormaktspolitiken och sökte lindra nöden bland krigsfångarna. Under Pius XI ingicks ett nytt konkordat med italienska staten (se Kyrkostaten). Den nuvarande påven, Pius XII, är otvivelaktigt en av våra dagars främsta kristna personligheter. Han har under en svår tid arbetat för världsfreden och för social förståelse på kyrklig grund samt bekämpat statsabsolutismen. Vidare har han tagit avstånd från vissa strömningar i modern teologi och filosofi samt omhuldat nythomismen (encyklikan »Humani gene- ris» 1950). Han har även visat stort intresse för specifikt katolsk fromhet och proklamerade under jubelåret 1950 dogmen om jungfru Marias upptagande i himmelen (konstitutionen »Munificentissimus Deus»). Pius XII har uppehållit kontakter med bl. a. protestantiska statsmän, men har ställt sig avvisande till den ekumeniska rörelsen. Av stor betydelse för ett närmande mellan katolsk och evangelisk kristendom är likväl hans rundskrivelse angående »det tidsenliga främjandet av de bibliska studierna (»Divino afflante Spiritu» 1943). Litt.: J. de Maistre, Du pape 1—2 (Lyon 1819; senaste ed. Paris 1903); Regesta pontificum Romanorum ha utgivits av P. Jaffé—S. Löwenfeld m. fl. 1—2 (Lipsiae 1885—88), A. Potthast 1—2 (Berlin 1884—85), P. F. Kehr (Berlin 1906 ff.); C. J. v. Hefele, Conciliengeschichte 1—9 (Freiburg im Breisgau 1885—90); L. Duchesne, Le Liber pontificalis 1—2 (Paris 1886—92); L. v. Pastor, Geschichte der Päpste seit d. Ausgang des Mittelalters 1—16 (Freiburg im Breisgau 1886—1933); I. v. Döllinger, Das Papstthum (München 1892); F. Nielsen, Pavedømmet i det nittende hundredaar 1—2 (2 ed. Khvn 1895— 98); M. Creighton, A history of the papacy from the great schism to the sack of Rome 1—6 (London 1901); G. Krüger, Das Papsttum (Tübingen 1907); H. Holmquist, Påvedömets historia 1800—1920 (Sthm 1920); ŁL. v. Ranke, Die römischen Päpste 1—3 (12 ed. Leipzig 1923); The papacy, ed. by C. Lattey (Cambridge 1924); C. Mirbt, Quellen zur Geschichte des Papsttums (4 ed. Tübingen 1924); F. Mourret, La papauté (Paris 1929); E. Caspar, Geschichte des Papsttums 1—2 (Tübingen 1930—33); J. Haller, Das Papsttum 1—5 (Stuttgart—Berlin 1934—53); N. Padellaro, Pius XII (Bonn 1952). KRONOLOGISK FÖRTECKNING ÖVER PÅVARNA PeÍTrUS ....... Pontianus .......... 230—235 Linus .............. ? ? ANÍerUs ............ 235—236 Anacletus I Fabianus .........….. 236—250 Clemens I .... Cornelius .......... 251—253 Evaristus ... aa ? ? Novatianus’! ...... 251—258? Alexander I ...... 1072—116? Lucius I ............ 253—254 Sixtus I .......... 116?—125? Stefan 1... 254—256 Telesphorus ..... 125—136? Sixtus II ........... 256—258 Hyginus ......…... 136?—140? Dionysius .......... 258—267 Pius I............ 1402—1544? Felix I ............. 269—274 Anicetus ......... 1542—165? Eutychianus ....... 274—282 SOIer ............ 1652—174? Cais P.. 282—295 Eleutherus ....... 174?—189? Marcellinus ........ 296—304 Victor I .......... 1892—198? Marcellus I ........ 308—309 Zephyrinus ...... 1982—217? Fusebils ........- 310 Calixtus I ......... 217?—222 Melchiades (Miltiades) Hippolytus’ ....... 217?—235 310—314 Urban I ............ 222—230 Silvester I ......... 314—335 243 MaAFrCUS en-eo 336 Gelasius I .......... 492—496 Julius I ............ 337—352 Anastatius I ........ 496—498 Liberius ........... 352—366 Symmachus ........ 498—514 Felix II ........... 355—358 Laurentius! ........ 498—505 Damasus Í ......... 366—384 Hormisdas ......... 514—523 UTSinUus ........... 366—367 Johannes I ........ 523—526 SITiCiUS .. 384—398 = Felix IV . .......... 526—530 Anastasius I ....... 398—401 Bonifacius II ...... 530—532 Innocentius I ...... 402—417 Dioscurus! .............. 530 ZOSIMUS. . .......... 417—418 Johannes Il ........ 533—535 Bonifacius I ....... 418—422 Agapetus I ......... 535—536 Eulalius! .......... 418—419 Silverius ........…... 536—537 Celestinus I ........ 422—432 Vigilius ............ 537—555 Sixtus IlI ........….. 432—440 Pelagius I ......... 556—561 Leo Í 440—461 Johannes III ....... 561—574 Hilarus ..........….. 461—468 Benedictus I ....... 575—579 Simplicius ......... 468—483 Pelagius II ........ 579—590 Felix III ........... 483—492 Gregorius I ........ 590—604 244