R RABBINSK LITTERATUR, se Judendom. RADIO OCH RELIGION. Gudstjänster och andaktsstunder har från första början ingått i de flesta länders r.-program. I England, det första landet i Europa med ordnad r., höll ärkebiskopen av Canterbury vid slutet av år 1923 den första andaktsstunden i r. Julottan 1923 från Jacobs kyrka i Stockholm torde ha varit den första gudstjänsten från en kyrka i Europa. De religiösa programmens karaktär kan variera beroende på vem som i respektive länder svarar för r. Hel- eller halvstatlig r., r.-monopol, r. i folkrörelsers och korporationers ledning eller rent kommersiellt bedriven r. inverkar olika på de religiösa programmens plats och utformning. Där staten dikterar alla opinionsyttringar är religiösa program helt förbjudna (Sovjet) eller under statlig kontroll (Öst-Tyskland). R.-monopol innebär i regel att tider och tekniska resurser ställs till förfogande för kyrkor och samfund, som själva svarar för urvalet av gudstjänster och utformning. Proportionerna mellan olika kyrkors medverkan kan grunda sig på rent statistiska beräkningar av befolkningens samfundstillhörighet eller genom att balansera olika intressen med hänsyn till största möjliga lyssnarintresse, vilket inte alltid behöver vara detsamma som rättvisa gentemot kyrkornas storleksordning. Förhållandet mellan kyrkorna och r.-företagen har gått i riktning mot r.-företagens ökade inflytande varvid man åberopat sig på lyssnarmassans intressen och r:s speciella villkor. I Holland, där politiska och religiösa organisationer under vissa tider svarar för hela programverksamheten, förekommer religiösa program endast i de religiösa organisationernas programverksamhet. I Frank- 247 rike anser sig r. på grund av statens neutralitet i religiösa ting böra helt avstå från religiösa sändningar, som det oaktat ändå förekommer, ehuru i mycket ringa omfattning. Helt annorlunda ser man på saken i England, där r. som en allmänhetens tjänare självfallet anses skyldig bereda plats för gudstjänster. Engelska r:s koncessioner torde för övrigt vara de enda som direkt säger att hela programverksamheten förutsätter kristna värderingar. I Förenta Staterna, där all r. äges av privata, kommersiella bolag, som säljer tider, har staten som villkor för koncessioner krävt en viss tid åt religiösa och kulturella program. Programtider skänkes eller säljes åt kyrkor och religiösa intressen. Förhållandena där karakteriseras också av att man vid sidan av de stora bolagens gemensamma program för hela kontinenten har en mängd sändare med endast lokal räckvidd; r. ingår ofta i det lokala arbetet. Där existerar också religiösa institutioner, som spelar in program som sedan distribueras till olika sändare. Kommersiella sändare efter amerikanskt mönster är sällsynta i Europa. Radio Luxemburg är en dylik, som också sänder engelskspråkiga religiösa program. Pingströrelsen i Sverige sänder sedan hösten 1955 dagliga program från amerikańnsk sändare i Tanger i Nordafrika. Med religiösa program menade man länge endast utsändning av offentliga gudstjänster från kyrkor samt kortare andaktsstunder i traditionell form från studion. Med tanke på de många som icke nås av det religiösa budskapet i kyrkans traditionella former och uttryckssätt har man frågat sig om man inte genom andra typer av program kunde nå just de lyssnare som väl r. men inte kyrkorna når. Försök har därför gjorts 248