- Project Runeberg -  Nordisk teologisk uppslagsbok för kyrka och skola / 3. P - Ö. Register /
249-250

(1952-1957)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radio och religion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med dialoger, dramatiseringar och andra för r. lämpade former. Under senare år har r. alltmera kommit att utnyttjas av missionen. Man bygger sändare på missionsfälten för att nå över gränser, som är spärrade för missionären. Man sänder också lokalt begränsade program i anslutning till missionärernas verksamhet. Erfarenheten såväl från missionsfälten som hemifrån säger, att r.-förkunnelse bör samordnas med andra former av kristet församlingsarbete och tjäna till utgångspunkt för personliga kontakter. Man sänder antingen direkt eller inspelningar från hemlandet. Ett världsomfattande företag som »The Lutheran Hour» sänder sålunda program på femtio olika språk över sändare spridda över hela världen. Litt.: E. C. Parker—E. Inman—R. Snyder, Religious radio (New York 1948); H. Grisewood, Broadcasting and society (London 1949); R. E. Wolseley, Interpreting the Church through press and radio (Philadelphia 1951); Der Vatikan und die Kirche hinter dem eisernen Vorhang. Dokumente und Kommentare über Radio Vatikan (Rom 1949); The Christian broadcaster. A quarterly journal published by The world committee for Christian broadcasting (New York, stencilerad). Sverige. Direktsändningar av offentliga gudstjänster har haft fast plats i Sveriges r. från tidigaste början. Första gudstjänsten kom från Jakobs kyrka i Stockholm 1923. Gudstjänsterna fördelas mellan Svenska Kyrkan och frikyrkorna och kommer från alla delar av landet för att i någon mån återspegla gudstjänstlivet. Urvalsprincipen är dock icke geografisk balans utan kvalitet. Vissa förkunnare och vissa former av gudstjänst anses av Radiotjänst böra återkomma oftare och med viss regelbundenhet med tanke dels på ökad erfarenhet hos de medverkande, dels på det därmed stegrade lyssnarintresset. Erfarenheten synes visa att begränsning av de medverkandes antal är önskvärd. Sedan 1951 bär Radiotjänst själv ansvaret för urvalet av gudstjänster och medverkande vid studiogudstjänster. Radiotjänst står emellertid i ständig kontakt med ledningen inom kyrkor och samfund och har dessutom vid sin sida en rådgivande kom- 249 RADIO OCH RELIGION mitté, där olika intressen är representerade och där programverksamheten kan regelbundet diskuteras. Vid sidan av utsända offentliga gudstjänster förekommer också regelbundna andaktsstunder. Sålunda förekommer en kort andakt på en eftermiddag mitt i veckan och morgonandakt varje söckendag (sedan 1930). Karakteristiskt för svensk r. torde vara det ganska stora inslaget av lekmän, manliga och kvinnliga. Regelbundet återkommer också helgmäålsbön varje lördag. Utöver dessa fasta programpunkter förekommer strödda inslag av program med religiöst innehåll, icke minst religiös musik. Vid r:s start framhölls gärna det värdefulla i att gamla och sjuka nu kunde taga del i gudstjänstlivet. Ehuru denna sanning ännu gäller, torde r:s viktigaste bidrag till evangeliseringen ligga i att den når de unga och friska eller alla som står utanför organiserade former av religiös gemenskap. R. har en lyssnarförsamling utan någon annan gemenskap än att de lyssnar till samma förkunnelse. En uppgift för kyrkor och samfund kan sägas vara att förvandla denna lyssnarskara till kristna församlingar med inbördes gemenskap. G. D. Danmark. Et af de største problemer i spørgsmålet kristendom og r. er, hvorledes man undgår at få kristendommen opfattet som en specialitet for særligt interesserede. En tendens hertil er allerede fra begyndelsen blevet fremmet derigennem, at lytterforeninger blev organiseret til varetagelse af bestemte lyttergruppers særlige interesser. De to største grupper er her Arbejdernes Radioforbund og Kristelig Lytterforening. Selv om lytterforeningerne har medvirket til en aktivisering af befolkningens r.-interesse og til r.-ledelsens demokratisering, så dansk r. i god forstand er blevet en folkelig r., har man ikke kunnet undgå, at de enkelte grupper i nogen grad har fäet svækket synet for helheden og er blevet vel optaget af særinteresser. Dette kunne undertiden medføre, at kvantitetssynspunktet — at man opnåede flest mulige sendetimer til sit sær- 250

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 3 01:43:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntu/3/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free