dieras finsk- och svenskspråkiga morgonandakter alla söckendagar och sedan slutet av trettiotalet en svenskspråkig och tre finskspråkiga aftonandakter i veckan. Regelbundet återkommer helgsmålsbön samt sedan 1944 varje kväll före böndag en utsändning kallad » Afton inför Ordet» ävensom vespergudstjänster vid större högtider. Brevlåda i själavårdsfrågor har förekommit i två repriser. Det religiösa inslaget saknas inte i föredrags-, reportage- och aktualitetsavdelningarna. Sedan 1953 utsändes speciella religiösa barnprogram med en viss regelbundenhet. Finlands Rundradios egna undersökningar visar att över 1 mill. människor regelbundet lyssnar på de religiösa programmen. Denna siffra ger vid handen att r:s evangeliserande betydelse inte bör underskattas. R. B—n Island. Sedan Islands stats-r. grundades (1930) har en högmässa radierats från någon av Reykjaviks kyrkor (turvis) varje söndag, vid de största högtiderna vanligtvis 2 gudstjänster, jämte ett kyrkligt föredrag eller adress och mycken kyrklig musik. Under fastan utsändas 2 veckogudstjänster i månaden. Sedan 1944 läsas under fastan Hallgrimur Pétursson’s* Passionspsalmer, en psalm varje kväll, börjande med septuagesimaveckan. Sedan hösten 1951 har man också en kort morgonandakt. Någon gång förekomma utsändningar från den rom.-kat. kyrkan och från pingstförsamlingen. Ingen lyssnarförening finns. S. E. Norge. Norsk Rikskringkasting sender omkring 450 religiöse programmer hvert år: gudstjenester, morgenandakter, foredrags-, samtale-, reportasje- og möte-programmer. I tillegg kommer de religiöse musikkprogrammene som sorterer under Musikkavdelingen, aktuelt kirkestoff som sorterer under Aktualitetsavdelingen, og de religiöse kortbölgeprogrammer under Kortbölgeavdelingen. Siden 1925 har det vært kringkastet gudstjenester fra Den norske kirke. Alle högmesser kommer fremdeles bare fra lutherske kirker. Hva utvalget angår, blir det tatt hensyn til målföre (1 gudstjeneste på nynorsk 253 RADIO OCH RELIGION hver måned), til landsdelene, men först og fremst til kvaliteten. Det nyttes nå en ganske begrenset krets av biskoper og prester. Det vanlige högmesserituale blir fulgt, men konsentrert: kortere salmer, mindre orgelspill, preken ikke over 25 min. o.s. v. slik at hele sendingen ikke overstiger 75 minutter. Morgenandakten hver virkedag varer 20 minutter, 8.15—8.35. Halvparten av andaktene sendes fra Oslo, resten fra lokalstasjonene. Omtrent 50 prosent av andaktsholderne er lekfolk, kvinner og menn. 36 andakter holdes hvert år av frikirkelige talere. Hver taler får to andakter. En av ukens tre andaktsholdere skal tale nynorsk. Siden morgenandaktene begynte i mars 1931, er det skjedd en stadig utvikling i retning av strengere prinsipper for utvalget av talere, med klart sikte på å nå flest mulig av de kirkefremmede lyttere. Gallupundersökelser (1954) viser at gudstjenstene har ca. 42 % av alle voksne lyttere, morgenandaktene 31 %. Hver uke kommer et 20—35 minutters ettermiddagsprogram, med foredrag, samtaler, intervjuer, diskusjoner o.s.v. Her har også »Kirken og tiden», r.-magasinet for kirke og misjon, sin plass en gang i māneden. Det bringer kirkelig orientering, med en kort kronikk, reportasje og korte presentasjoner av kirkelige organisasjoner, institusjoner med mere. En söndag hver måned, og ved de store högtidene, sendes et möteprogram om ettermiddagen. Ni av disse programmene sendes fra frikirkelige samfunn, de övrige fra Store studio i Kringkastingshuset, eller et annet hövelig sted, i Kringkastingens egen regi. Til 1952 var de religiöse programmene lagt opp av kirkelige konsulenter som var oppnevnt av Norsk Rikskringkasting. I mai 1952 tiltrådte en egen programsekretær for de religiöse programmene. Han er assistert av en kirkelig konsulent. Det fins et kristelig lytterlag i landet, men det har ingen direkte innflytelse over programvirksomheten. Det er et utmerket samarbeid mellom Kringkastingens ansvarlige for de religiöse programmene og lederne av de forskjellige 254