kopatet — och till Afrika med fält i Sydafrikanska unionen, Sydrhodesia och Tanganjika, av vilka det förstnämnda erhöll biskop 1949. År 1933 inrättades vidare $S:s sjömansvårdsstyrelse, (sjömansvård hade bedrivits inom Missionsstyrelsens ram sedan 1888, se vidare Sjømannsmisjon), vars sjömanskyrkor äro förlagda till de flesta utländska större hamnar, till vilka svenskt sjöfolk kommer, och som stå i nära förbindelse med utlandsförsamlingarna, vilka eljest lyda under ärkebiskopens och Uppsala domkapitels jurisdiktion. Som ett centralorgan för det »frivilliga kyrkliga arbetet»* och för evangelisationen inom landet bildades slutligen 1910 S:s diakonistyrelse*. Fristående från kyrkomötets överinseende, under vilket eljest de nu nämnda tre institutionerna stå, är Diakoniens centrala råd, bildat som samlande organ för diakonianstalterna* inom S. Litt.: J. Wordsworth, The national Church of Sweden (London 1911); Die Kirche in Schweden (i sammelverket Ekklesia, Gotha 1934); Y. Brilioth, Svensk kyrkokunskap (2 ed. Sthm 1946); F. Linderoth—sS. Norbrink, Den svenska kyrkan. Kyrkokunskap för kyrka, skola och hem (4 ed. Sthm 1952); H.G.F.Sundberg, Kyrkorätt (Sthm 1948); Kyrkorätt, utg. av 7. Nothin (Sthm 1952); S:s bekännelseskrifter, utg. av D. Helander (Sthm 1944); S:s mission sjuttiofem år (Sthm 1949); S. Å. Rosenberg, Den tjänande kyrkan (Lund 1945; diakonin); S:s årsbok 1921 ff. (Sthm 1920 ff.). R. A. SVENSKA KYRKANS DIAKONISTYRELSE, ett centralråd och arbetsorgan för den frivilliga kyrkliga verksamheten, utgör ett av de viktigaste uttrycken för de strävanden för församlingslivets förnyelse, som med impulser från församlingsrörelsen i Tyskland (E. Sulze, d. 1914) hade pågāått i Sverige sedan slutet av 1800-talet med bl. a. Nils Lövgren och J. A. Eklund som drivande krafter. Den senares syn på församlingen övertogs av den ungkyrkliga* rörelsen och vann genom denna insteg i svenskt kyrkoliv, icke minst genom de initiativ, som utgingo från S., inom vilken det ungkyrkliga inflytandet under vissa perioder varit avsevärt. Av betydelse för S:s tillkomst var även den verksamhet i församlingsrörelsens 725 SVENSKA KYRKANS DIAKONISTYRELSE anda, som sedan 1893 utgick från Sällskapet för främjande av kyrklig själavård i Stockholm, vilket från 1901 inbjöd präster och lekmän till kyrkliga möten, som från 1908 fingo en fortsättning i de alltjämt vart tredje år återkommande allmänna kyrkliga mötena (se Kyrkliga möten), för vilka S. bär en väsentlig del av ansvaret. Till S:s förhistoria hör också de impulser till en mera aktiv kyrklig ungdomsvård, som utgingo frân den år 1903 stiftade Allmänna Svenska Prästföreningen (A.s. P.). S. utgör i likhet med Missions- och Sjömansvärdsstyrelsen ett kyrkorättsligt erkänt organ för kyrkans fria verksamhet. Efter motion av biskop N. Lövgren vid 1908 års kyrkomöte förordnade Kungl. Maj:t 1910 om inrättande av en Svenska kyrkans diakonistyrelse med uppgift »att i samarbete med präster och lekmän inom församlingarna och i samförstånd med stiftsstyrelserna verka för en rikare utveckling av församlingslivet och den kristna kärleksverksamheten inom den svenska kyrkan». Ärkebiskopen är enligt de av Konungen fastställda stadgarna S:s självskrivne ordförande och dess ledamöter utses av kyrkomẹötet, till vilket S. också har att avge berättelser över sin verksamhet. Icke sällan hänskjutas offentliga ärenden av Kungl. Maj:t till S. för yttrande. Då stadgarna icke innehålla några detaljerade föreskrifter om S:s arbetssätt, äger den dock stora möjligheter att efter olika tidslägens krav fritt utforma sin insats i kyrkolivet. För sin ekonomi är S. helt hänvisad till kollekter och andra frivilliga gåvor. Vid sin tillkomst övertog S. den genom samarbete mellan Sällskapet för främjande av kyrklig själavård och Allmänna svenska prästföreningen inrättade »Församlingsbyrån», vilken trätt i funktion 1908 som ett centralt organ för församlingsrörelsen och den frivilliga kyrkliga verksamheten. Vid denna byrå (adress f.n. Jakobsbergsg. 17, Stockholm) har S. haft i sin tjänst ett med åren starkt växande sekretariat, som nu består av en direktor, två församlings- 726