SVENSKA KYRKAN uppstod ovisshet om Konkordieboken i sin helhet fortfarande var S:s bekännelseskrift. Debatten härom fördes vid flera kyrkomöten sedan 1893, varvid samtliga dock stannade vid förklaringen, att Konkordieboken ìi sin helhet hör med till bekännelsen. Vid denna äro vissa av S:s medlemmar särskilt bundna, främst prästerna, som i prästlöftet förklara sig vilja »efter bästa förstånd och samvete, rent och klart förkunna Guds ord, så som det är oss givet i den heliga Skrift och så, som vår kyrkas bekännelseskrifter därom vittna». Uppbyggnad och styrelse. S. är inlemmad i det svenska samhället på så sätt att staten äger »uppsikt, vård och försvar» av kyrkan för att därigenom befordra dess uppgift i folket. Den principiella uppdelningen mellan var denna statens uppsiktsrätt börjar och var kyrkan står fri gentemot den, bottnar i den reformatoriska synen på »andligt och världsligt regemente», uppdragen bl.a. i Kyrkoordningen 1571, även om kyrkans »andliga regemente» vid flera tillfällen och främst under enväldestiden kraftigt beskurits. Till statens rätt hör bl.a. deltagandet i kyrkolagstiftningen, som därför utövas av riksdag och kyrkomöte efter bestämt uppdragna linjer, utfärdandet av kyrkostadgar, till vilket bl.a. hör beslut om kyrkans böcker, en ingående bestämmanderätt över hennes ekonomi, vartill även hör »försvaret» av hennes egendom, samt den kyrkliga domsrätten, där denna ej bibehållits vid domkapitlen. Inom denna ram av »uppsikt, vård och försvar» från statens sida, utövar S. sin verksamhet. Sitt högsta beslutande organ har den därvid i kyrkomötet“, sammansatt av präster och lekmän med de senare i majoritet och med rätt att till behandling upptaga varje kyrklig fråga dock utan möjlighet att vad gäller stiftande av kyrkolag annat än antaga eller förkasta, men ej ändra, av Kungl. Maj:t framställt förslag, och vad beträffar antagande av kyrkostadga för stadfästande hänskjuta förslag härom till Kungl. Maj:t, vilken äger ensam att besluta på detta område. Är kyrkomötets befogenheter på detta sätt inskränkta, betyder dock 723 dess ställningstagande i kyrkliga frågor en stark påverkan på den allmänna kyrkliga opinionen. Detta gäller än mera om biskopsmötet, som icke är lagfäst men vars uttalanden åtnjuta allmän auktoritet i kyrkan. Biskopsmötet bildar i den bemärkelsen kyrkans andliga ledning, att S. i viss mening består av tretton självständiga stift, ledda av sina biskopar, och att biskopsämbetet innehar den högsta andliga myndigheten i kyrkan markerat bl. a. av biskopens uteslutande rätt att antaga personer till prästämbetet eller vägra dem vigning. I stiftet äro biskopen och domkapitlet kyrkans högsta beslutande och verkställande organ. De utöva bl.a. disciplinarrätten över kyrkans tjänare liksom de antaga nya präster i stiftet och besluta över deras tjänstgöring (missiveringen) samt upprätta förslag till de olika ordinarie prästbefattningarna och stadfästa församlingarnas val av präster. De utöva också den allmänna uppsikten över kyrkolivet och över prästerskapets förkunnelse och nådemedelsförvaltning. Idenenskilda församlingen har kyrkans verksamhet sin tyngdpunkt. I sitt pastorsämbete, sin kyrkostämma, kyrkofullmäktige-institution och kyrkoråd (se Församlingsstyrelse) har församlingen sina organ för förvaltandet av sina inre och yttre angelägenheter. Dessa organ förvalta kyrkans egendom och ombesörja i övrigt hennes ekonomi, välja församlingens präster, vilket val är avgörande, försåvitt ej Kungl. Maj:t äger utnämningsrätten (se Prästval), samt utse övriga kyrkotjänare*. Yttre och inre mission. Alltsedan 1830-talet har S. bedrivit mission bland icke kristna folk — såvida man bortser från den mission, som på 1600-talet bedrevs bland indianerna i Nya Sverige i Nordamerika, så länge denna koloni ägde bestånd. Missionen var dock till en början helt s.k. sällskapsmission (se P. Fjellstedt) och först med upprättandet av S:s missionsstyrelse* 1878 blev missionen en S:s egen angelägenhet. Missionsfälten ha varit förlagda till Kina, till Sydindien — där Tamulkyrkan 1921 blev en biskopskyrka med biskopen inlemmad i det svenska epis- 724