UPPSALA ÄRKESTIFT Uppsala domkyrka. Grundlagd vid mitten av 1200-talet, i huvudsak färdig 1340. Högtidligen invigd 1435. Tornen flera gånger ombyggda, se- nast på 1880-talet av Zettervall. En ny restaurering pågår 1956 alltjämt. reformationen segrade definitivt med Uppsala möte“ 1593. Av 1600- och 1700-talens ortodoxa ärkebiskopar må nämnas Petrus Kenicius, Laurentius Paulinus Gothus, Olaus Svebilius, Erik Benzelius d.ä. och hans tre söner samt Haquin Spegel. Med Uno von Troil och Jakob Axelsson Lindblom gjorde upplysningen sitt inträde, icke utan följdverkningar för stiftets gudstjänstliv och den prästerliga förkunnelsen, som skulle visa sig ödesdigra, när 1800-talets personligt färgade väckelserörelser satte in. Varken Henrik Reuterdahl eller Anton Niklas Sundberg, bägge högresta gestalter, ägde förutsättningar att förstå dessa. Det kunde däremot Nathan Söderblom, själv uppvuxen i en lågkyrklig prästgård i Hälsingland. Men då var den gamla enhetskyrkan redan ett avslutat kapitel, och stiftet hade fått den re- 1063 ligiöst splittrade karaktär, som det fortfarande äger. Storskiftet, emigrationen, industrialismen och landsbygdens successiva avfolkning har också härvid spelat en betydande roll. Hälsingland har i religiöst avseende länge varit ett av rikets rörligaste landskap. Här vann Erik-Jansenismen vid mitten av 1800-talet sina flesta anhängare. I några av de mot Medelpad gränsande socknarna är baptismen särskilt starkt företrädd. På sina håll har Evangeliska fosterlandsstiftelsen en stark ställning. I Uppland är detta delvis fallet i Roslagen. I övrigt företer stora delar av detta landskap en andligen mera stillsam bild, sedan en äldre frikyrklig rörelse nu har ebbat ut. Ett svagt religiöst medvetande kontrasterar starkt mot detta landskaps många medeltida kyrkor, om vars underhåll och prydande de små menigheterna emellertid äro ytterst angelägna. Det starkaste frikyrkosamfundet torde vara Svenska Missionsförbundet. Dess äldsta historia är också förankrad i U. Till Uppsala missionshus förlade P. P. Waldenström 1876 den enskilda nattvardsgång, som fick så stora konsekvenser. Som lektor vid läroverket i Gävle bodde han i många år i denna stad, på vars fromhetsliv han länge satt sin prägel. Ungkyrkorörelsens* genombrott i Uppsala har skänkt stiftet många präster och medarbetare till dessa, vilka i samverkan med företrädare för en kvarlevande intakt kyrklighet tillämpat nya arbetsmetoder, vilka verkat i hög grad befruktande för det kyrkliga livet i bygderna. Stiftsmöten har hållits sedan 1915, i regel vart tredje år. Ett stiftsråd och andra stiftsorganisationer (bl. a. sedan 1945 Ärkestiftets kvinnoråd) samordnar och vidareför initiativ på det kyrkliga livets områden samt leder en betydande verksamhet bland sjömän, ungdom o.s. v. Söndagsskolan, studiearbetet (1952—53 c:a 100 studiecirklar) och kyrkosången är föremål för särskilt intresse och har särskilda organisationer. Missionen, sjömansvården och efterkrigsarbetet uppbäres av ett stort antal arbetskretsar och syföreningar, som tillsammans med kyrkobröderna, vilka inom stif- 1064