VÄRLDSRÄDET FÖR KRISTEN FOSTRAN om man gör det, invecklar man sig i en orimlig »metafysik». Frågorna står dock kvar. Enligt det angivna föreställningssättet bör de betraktas och behandlas som »ateoretiska» värdeproblem. Som komplement tțill en snäv empiristisk-positivistisk kunskaps- och verklighetsuppfattning utvecklar sig en allmän v. — karakteristisk är t.ex. Höffdings* uppfattning, att religionen till sitt väsen är en tro på »værdiernes beståen». Under förutsättning av att det finns ett allmänt och entydigt värdebegrepp har man på olika sätt sökt tolka dettas innebörd. Att något har värde betyder enligt värdesu bjektivismen, att det är föremål för ett subjekts värdering, att det väcker lust, begär, gillande, intresse. Företrädare för en dylik värderelativism — tingets värde är relativt i förhållande till det värderande subjektet — kan man finna bland positivister av äldre typ, E. Westermarck till exempel. Ingående har teorien utvecklats av bl. a. de inflytelserika amerikanska filosoferna Dewey och R. B. Perry. Nyare positivister har bekänt sig till den s.k. värdenihilismen, en teori, som i Sverige förhållandevis tidigt framfördes av A. Hägerström*. Enligt denna teori är värdeomdömena inte alls några omdömen, varken om föremäls faktiska värde eller — som värdesubjektivismen menar — om subjektiva värderingar av föremål. Värdeomdömena tolkas istället som interjektioner, vilka av någon anledning tar sig omdömesform, men är lika meningslösa, lika litet sanna eller felaktiga som vilka utrop som helst. Gentemot dessa teorier står som en tredje riktning värdeobjektivismen i olika former. I engelsk filosofi har särskilt G. E. Moore, snarare empirist än positivist, genom omsorgsfulla analyser sökt visa, att värdet är en specifik, odefinierbar inre egenskap, som tillkommer vissa sakförhållanden, t. ex. den estetiska upplevelsen. Från andra utgångspunkter har i tyskt tänkande Max Scheler gjort gällande, att tingens värde visserligen tillhör deras egenskaper och tillkommer tingen själva, vare sig de av oss uppfattas och värderas eller inte, men att värdena dock är speciella egenskaper, som 1195 bara är givna för en särskild värderande känsla. Från åter andra utgångspunkter — Kant—Fichte och Lotze — har den i nordiskt tänkande rätt uppmärksammade Rickert i värdena sett inte egenskaper utan självständiga »giltiga» storheter, ett slags platonska idéer, som utgör logiska förutsättningar såväl för »teoretiska» erfarenhetsomdömen, i vilka sanningsvärdet bejakas, som för »ateoretiska» omdömen, i vilka andra värden bejakas. Några tendenser till enighet kan inte spåras i v. Däremot finns det tecken, som tyder på ett slags inre upplösning av v., i det att dess förutsättning, att det finns ett generellt och entydigt värdebegrepp, håller på att övergivas. Den allmänna värdeteorien förefaller vara på väg att ge vika för differentierade undersökningar av de skilda problemkomplex, som summariskt är sammanförda i v. Litt.: G. E. Moore, Principia ethica (Cambridge 1903); W.M. Urban, Valuation: its nature and laws (London—New York 1909); A. Hägerström, Kritiska punkter i värdepsykologien (i Festskrift tillägn. E. O. Burman, Uppsala 1910); H. Rickert, Vom System der Werte( i Logos 4, 1913); dens. System der Philosophie (Tübingen 1921); A. Meinong, Zur Grundlegung der allgemeinen Werttheorie (Graz 1923); M. Scheler, Der Formalismus in der Ethik und die materiale Wertethik (Halle 1927); A. Messer, Deutsche Wertphilosophie der Gegenwart (Leipzig 1926); R.B. Perry, General theory of value (New York 1926); E. Westermarck, Ethical relativity, (London 1932; sv. övers. Helsingfors 1949); O. Kraus, Die Werttheorien (Brünn 1937); C. L. Stevenson, Ethics and language (London 1946). S. E. R. VÄRLDEN, se Verden. VÄRLDSBILD, se Verdensbillede. VÄRLDSRÄÅDET FÖR KRISTEN FOSTRAN daterar sitt ursprung från år 1889, då det första världsmötet för söndagsskolarbete hölls i London och en internationell kommitté tillsattes för fortsatt samarbete. År 1907 blev namnet »World Sunday School Convent» förändrat till »World Sunday School Association». Organisationen var till en början en internationell förening bestående av enskilda medlemmar men blev 1924 omor- 1196