Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Växjö stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXJÖ STIFT
nämnas Thomas Johannis, farbroder till
ärkebiskop Birger Gregersson och förbunden
med Birgitta, och Nicolaus Ragvaldi, ombud
vid konsiliet i Basel och sedermera
innehavare av ärkestolen. Bland biskopar efter
reformationen märkas Andreas Laurentii
Björnram, befordrad till ärkebiskop, och
Petrus Jonae Angermannus,
bemärkt katekesfrämjare, psalmist och
organisator. Under hans efterträdare Nicolaus
Krokius grundlades 1643 gymnasiet i Växjö.
Ett bemärkt rum i stiftets hävder intar
gustavianen Olof Wallquist, statsman,
kyrkopolitiker och initiativrik stiftschef. Ny
glans över Växjö och dess av Wallquist
uppförda biskopssäte Östrabo gav Esaias
Tegnér*, vilken även som biskop
nitälskade för bildning och vett; berömt är det
prästmöte, han höll med stiftets clerus 1836.
Vid denna tid hade den gammalkyrkliga
väckelserörelsen genom impulser från P. L.
Sellergren*“ och dennes lärjunge Per
Nyman begynt sätta spår i stiftets
andliga liv. Redan under föregående sekel hade
domprosten i Växjö Sven Baelter
verkat i den kyrkliga pietismens anda. I de
västra delarna av stiftet (Västbo) hade
inflytelser från J. O. Hoof i Svenljunga
gjort sig gällande; dennes lagiskt färgade
förkunnelse möttes här av inflytelser från
den nyevangeliska rörelsen, och
fromhetslivet i dessa nejder har ett ljusare kynne än
i de delar av södra Småland, där arvet från
Nyman vidarefördes. Man finner emellertid,
att just de trakter, som berörts av dessa
kyrkliga väckelser, än i dag äro de områden,
där den kyrkliga seden bäst bevarats.
Inom andra delar av Jönköpings län kom
den nyevangeliska rörelsen att under
1800-talets senare hälft söka sig egna vägar vid
sidan av det reguljära kyrkolivet. I Tveta
och Östbo är det religiösa livet präglat av
Svenska Alliansmissionens*
verksamhet, men även Svenska
Missionsförbundet och under senare tid Pingströrelsen ha
här vunnit anslutning, särskilt i tätorter.
Stiftets andliga geografi ger därför i våra
dagar en provkarta på skilda
fromhetsriktningar och kan som helhet sägas vara
utmärkt av andlig rörlighet och sedligt allvar.
1203
De nyare impulserna på församlingslivets
område ha manifesterats genom stiftsmöten,
stiftsråd och kontraktsråd. I S:t Sigfrids
stiftelse på Kronoberg med därtill
knuten folkhögskola har stiftet erhållit en
centralt belägen samlingsplats för kurser och
möten. Å egendomen Tallnäs i Tofteryds
socken av Jönköpings län har upprättats
en stiftsgård. Genom enskilt initiativ har i
Gamla Hjälmseryd upprättats ett kyrkligt
gästhem med tonvikt på ett liturgiskt
andaktsliv.
V. är till ytvidden det största av de
sydsvenska stiften med en areal av 24.500 km’.
Folkmängden uppgick 1955 till 531.841
personer. Antalet kontrakt är 18, pastorat 146
och församlingar 255. Inom stiftet i aktiv
församlingstjänst verksamma präster är 280.
Biskopar: Balduinus (1170); Stenarus 1180—91;
Johannes Erengislonis; Gregorius 1241;
Forcundus 1257—59; Ascerus 1261—87; Boetius 1287—
91; Magnus 1294—1319; Boetius 1320—43;
Thomas Johannis 1344—76; Henricus Gödechini 1376
—81; Petrus Johannis 1382—86; Hemmingus
Laurentii 1388—1406; Eskillus Thorstani 1408—
26; Nicolaus Ragvaldi 1426—38; Laurentius
Michaelis 1440—65; Gudmundus Nicolai 1468—74;
Nicolaus Olavi 1475—92; Ingemarus Petri 1494
— 1530; Jonas Boetii 1530—41; Nicolaus Canuti
1553—76; Andreas Laurentii Björnram 1577—83;
Nicolaus Stephani 1583—95; Petrus Jonae
Angermannus 1595—1630; Nicolaus Krokius 1632—
46; Johannes Baazius d.ä. 1647—49; Johannes
Laurentii Stalenus 1649—51; Zacharias
Lundebergius 1651—67; Johannes Rudbeckius, electus
1667; Johannes Baazius d.y. 1667—75; Jonas
Laurentii Scarinius 1675—87; Canutus Hahn
1687; Samuel Wiraenius 1688—1703; Olaus
Cavallius 1703—08; Zacharias Esberg, electus 1708;
David Lund 1711—29; Gustaf Adolf Humble
1730—41; Eric Alstrin 1742—48; Olof Osander
1749—87; Olof Wallquist 1787—1800; Ludvig
Mörner 1800—23; Esaias Tegnér 1824—46;
Christofer Isaac Heurlin 1847—60; Henrik
Gustaf Hultman 1860—79; Johan Andersson 1879—
94; Nils Johan Olof Herman Lindström 1894—
1916; Karl Ludvig Lindberg 1917—28; Edgar
Hans Casimir Reuterskiöld 1928—32; Nils
Samuel Stadener 1933—37; Yngve Torgny Brilioth
1937—50; Axel Christian Elis Malmeström
1950—.
Litt.: Växjö stifts herdaminne (Växjö 1921—
34); Växjö stifts matrikel, utg. av G. Stenvall (ny
1204
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 3 01:43:01 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntu/3/0616.html