Biskopar: Robertus 1220-talet; Magnus 1232— 58; Carolus 1258—83; Petrus 1284—99; Nicolaus Catilli 1300—08; Israel Erlandi 1309—29; Egislus Birgeri 1329—53; Magnus Augustini 1353—70; Laurentius Boberg 1370; Mathias Laurentii 1371—79; Hartlevus Hartlevi 1379—83; Beno Henrici Korp 1383—94; Nicolaus 1395— 1403; Petrus Ingevasti 1403—14; Nafno Johannis Gyrstinge 1414—21; Olaus Jacobi Knop 1421—42; Achatius Johannis 1442—53; Petrus Mathiæ de Vallibus 1453—54; Olaus Gunnari 1454—61; Birgerus Magni 1462—64; Ludechinus Abelis (Lydeke) 1465—87; Olaus Andreæ de Vallibus 1487—1501; Otto Olavi (Svinhuvud) 1501—22; Petrus Magni 1523—34; Henricus Johannis 1534—56; Petrus Andreæ Niger (Peder Svart) 1557—62; Johannes Nicolai Ofeegh 1562 —74; Erasmus Nicolai Arbogensis 1574—80; Petrus Benedicti Ölandus 1583—88; Olaus Stephani Bellinus 1589—1618; Johannes Rudbeckius 1619—46; Olavus Laurelius 1647—70; Nicolaus Rudbeckius 1670—76; Johannes Brodinus 1677—80; Carolus Carlsson 1680—1708; Petrus Malmberg 1708—10; Matthias Iser 1711—25; Sven Cameen 1725—29; Nils Barchius 1729—33; Andreas Kalsenius 1733—50; Samuel Troilius 1751—64; Lars Benzelstierna 1759—1800; Johan Gustaf Flodin 1800—08; Erik Waller 1809—11; Gustaf Murray 1811—25; Swen Wijkman Casparson 1825—39; Gustaf Nibelius 1839—49; Christian Fahlcrantz 1849—66; Carl Olof Björling 1866—84; Gottfrid Billing 1884—98; Johan August Ekman 1898—1900; Nils Lövgren 1900— —20; Einar Billing 1920—39; John Cullberg 1940—. Litt.: J. F. Muncktell, Westerås stifts herdaminne 1—3 (Uppsala 1843—46); P. A. Ljungberg, Vesterås stifts herdaminne, ny följd 1800 —1880 1—2 (Örebro 1880—81); G. Ekström, Västerås stifts herdaminne I:1—2 (Falun 1939— 1949); Västerås stift i ord och bild (Sthm 1951); Biskoparnas ämbetsberättelser (tr. i prästmöteshand].). J. Cbg VÄXJÖ STIFT omfattar numera landskapen Småland och Öland med undantag för Vedbo, Sevede, Tunaläns och Tjusts härader, vilka tillhöra Linköpings* stift, och större delen av Mo härad, som tillhör Skara* stift. V. är det sist organiserade av de medeltida svenska stiften och omfattade då endast Värend, till vars missionshistoria är knutet minnet av den helige Sigfrid. Själva stifts- 1201 VÄXJÖ STIFT Växjö domkyrka. Grundlagd på 1100-talet. Den senaste genomgripande restaureringen 1849—52. bildningen synes icke kunna tidfästas tidigare än till slutet av 1100-talet (efter 1164). Sigfridstraditionen synes för missionsperioden antyda inflytelser från Västergötland; för stiftets tillblivelse har man förmodat politisk påverkan från Lundastiftet. Först efter reformationen utökades stiftets område med delar av det stora Linköpingsstiftet: 1555 tillkom Finnveden, 1587 Njudung — sedan en kortvarig superintendentia eller »ordinariedöme» i Jönköping från 1552 upplösts —, 1607 Tveta och Vista. År 1915 förenades med detta utökade V. hela Kalmar* stift. Som stiftets förste kände biskop nämnes (1170) Balduinus, men det anses ovisst, om han verkligen fungerat som biskop i Växjö. Bland de medeltida stiftscheferna kunna 1202