Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Nr 3. Mars
- Boknyheter, af C. Eichhorn
- Lindh, Theodor, Dikter
- Sveriges historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
Boknyheter.
Lindh, Theodor, Dikter. (Sthm 1875. Pris:
3 kr.)
Det var kort före jul vi läste en
mycket onådig anmälan af dessa dikter
nå-gonstädes. Sedan dess har den ganska
digra volymen fallit oss i händerna, och
naturligtvis voro vi ej alldeles gynsamt
stämda mot densamma, oaktadt vi genom
lång erfarenhet fått lära att en särdeles
ofördelaktig eller en särdeles berömmande
recension mestadels tål vid afdrag, för att
blifva alldeles rättvis. Nå väl, vi bekänna
att ej heller detta fall jäfvat denna vår
erfarenhet. Hr Lindh, finne för öfrigt
såsom ses af ett bref från fru Runeberg till
utgifvaren, användt till förord, visar i denna
egenskap kanske en smula större
knagglighet och frihet i det formella än flere
andra af hans landsmän, och han kan således
omöjligen mäta sig med åtskilliga af våra
egna yngre skalder, hvilkas starka sida
just är den poetiska formen, versens
välljud, diktionens rikedom och eleganta
tillspetsning o. s. v. Ej heller skulle vi vilja
säga att han utmärker sig för någon större,
mer gripande egendomlighet: han kämpar
ej för någon idé, han brusar ej framåt
mot framtiden, han ger oss ingen storartad
utsigt öfver lifvet eller känslans verld.
Och likväl — trots alla dessa negationer —
är det onekligt att Runeberg har rätt, då
han betecknar Lindhs dikter såsom »alster
af sann poetisk åskådning». Författaren
eger en mild, elegisk känsla, en smekande,
ren fantasi, och hans sätt att forma sina
idéer är behagligt, fint och ofta slående.
Genom sin stora enkelhet och flärdlöshet
visar han sig vara en trogen lärjunge af
Runebergska skolan, och i den följd af
öf-versättningar som intager hälften af
bandet kunna vi för öfrigt mycket väl följa
gången af hans poetiska studier. Han har
väsentligen bildat sig efter den nyare
tyska skaldekonstens bättre mästare, Uhland,
Geibel, Herwegh, Rückert, samt efter några
engelsmän och andra af liknande enkel och
klar hållning, en Burns, Moore, Longfellow,
Béranger m. fl. Denna afdelning, som
upptager stycken af ej mindre än 27 skalder,
utgör i öfrigt ett ganska värderikt bidrag
till vår lyriska öfversättningslitteratur.
Bland förf:s egna dikter skulle vi kunna
anföra flera ganska vackra sorn prof på hvad
vi ofvan yttrat; men vi inskränka oss att
hänvisa till: »Den lilla visan», »Grafven i
söder», »Drufva, dig jag kysser» m. fl.
Det historiska sinnet frångår imellertid förf.,
och derför är han olycklig i dikter, der han
vänder sig till sådana ämnen: »Richard
Lejonhjerta i fängelset» m. fl. Ypperlig
der-emot är han som tillfällighetsdiktare, ett
af de säkraste bevisen på verkligt
skaldskap; läs t. ex. hans sånger till Runeberg,
vid studenthusets invigning, till üpsala
studenter. För öfrigt skulle vi här kunna
lemna en ännu längre lista; men vi
be-höfva ej upptaga papperet, då vi helt
enkelt kunna säga: läs hela boken! Ingen
vän af verkligt känd, lefvande diktning
skall ångra det.
Sveriges historia från äldsta tid till våra
dagar. Första häftet. Sthm 1875.
Pris: 1 kr. häftet.
Det nya, storartade företag hvarmed
den aktade förlagsfirman i slutet af
fjoråret öfverraskade allmänheten, lofvar att
i flere hänseenden blifva af verklig
betydelse för vår folkliga litteratur. Sex af
våra skickligare yngre författare hafva
förenat sig om att behandla hvar sitt tidehvarf
af Sveriges historia, och verket kommer
att blifva lika många delar. Den
utförliga anmälan visar att O. Montelius åtagit
sig framställningen af hedna och äldre
medeltiden, II. Hildebrand af senare
medeltiden, O. Alin af Sveriges nydaningstid,
M. Weibull af Sveriges storhetstid, R.
Teng-berg af partitidehvarfvet (frihetstiden och
gustavianska skedet) samt M. Hellstenius
af nyaste tiden. Man finner häraf att
fackmän komma att behandla det hela, och att
således dettas vetenskapliga halt och
antagligen äfven skrifsättet komma att
motsvara förväntningarna. En enda, men
huf-vudsaklig invändning skulle kunna göras
mot sjelfva planen, att nämligen verket i
sin helhet kommer att sakna likformighet
och det genuina sammanhang som en och
samma hand otvifvelaktigt förlänar arbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Sep 27 18:33:49 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nu/1876/0118.html