Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Det svenska näringslivets utveckling under åren 1859—1929. Av kommerserådet Martin Jansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utgjorde år 1875 5,6 mill. hektar, och ökades arealen under årens lopp, så att år 1926 är
arealen nära fördubblad eller 9,9 mill. hektar. Dessa skogar hade under åren 1871—75 i
årlig avverkningssumma ett belopp av 0,r> mill. kronor, däremot 3,7 mill. kronor åren 1921—25,
år 1926 ej mindre än 4,6 mill. kronor. Till en början var det skog av större dimensioner,
som uttogs till sågning, avfallet kolades, när sedan under 1870-talet pappersmassan började
tillverkas, kunde även mindre dimensioner och avfallsvirke komma till användning vid
massafabrikationen. Behovet av pappersmassa ökas alltjämt, ingen kunde för sjuttio år
sedan drömma om, att våra skogar skulle lämna material till våra dagars konstsilke, —
och värdet av skogen är nu för alla klart. En under senare år genomförd skogstaxering
har givit till resultat, att virkestillgången i våra skogar är större än förut beräknat var,
och att återväxten numera är sådan, att det synes möjligt att åt framtiden bevara denna
stora naturtillgång. Också har från det allmännas och enskildas sida genom undervisning
och samarbete i övrigt sådana anstalter vidtagits, att skogens män få möjligast bästa hjälp
att bevara det rika arvet.
För kännedom om sågverksindustriens utveckling finnes ingen tillförlitlig statistik före
år 1896, då sågverken för första gången redovisades i kommerskollegii industriberättelse.
Exporten av trävaror är dock redovisad ända sedan 1832 och denna visar, att för sjuttio
år sedan utfördes omkr. 750,000 m3 trävaror; dock var utförseln till år 1863 hindrad av
dryga exporttullar, som för besparing av det inhemska virket sedan gammalt påvilade
ädlare trä och rundvirke. Av största betydelse för Sverige var, att England efter hand
minskade och slutligen år 1866 borttog införseltullarna för trävaror. Genom 1865 års
handelstraktat hade tullfrihet erhållits i Frankrike. Dessa omständigheter i förening med
ångmaskinens allt större användande såväl till sjöss som lands skapade möjligheter för en
svensk träindustri i stort. Redan år 1841 hade den första större ångsågen anlagts vid Vivsta
varv. Tillväxten i antal skedde mycket snabbt och år 1861 funnos redan 61 ångdrivna
anläggningar. Dessa sågverk behövde ej byggas vid vattenfall utan kunde förläggas vid
älvmynningarna, där goda skeppningsmöjligheter funnos. Till sågverket fördes timret i
regel genom flottning, ett transportmedel, som är säreget för de nordiska länderna.
Flottnings-ledernas upprensning och förbättrande äro några av de viktiga omständigheter, som bidragit
till sågverksrörelsens framgång. Särskilt i Norrland ligga flottlederna tätt och inlagda på
en karta likna de ett fint hårnät. Som regel gå de i riktning från nordväst till sydost.
Islossningen börjar vid älvarnas mynning och kommer sist till källorna. Naturen har här
på ett högst märkligt sätt
gynnat flott ningsverksamheten.
När man ser, hurusom
särskilt i Norrland skogsbruk,
flottleder,
vattenkraftanläggningar, industri och sjöfart
äro som sammanvuxna med
natur och folk, glömmer man
lätt, att allt är resultat av en
jämförelsevis kort tidsperiods
utveckling.
Sågverkens tillverkningar
ökades snabbt. Redan år 1866
var trävaruexporten 1,5 mill.
m3 eller dubbelt större än 1859,
år 1888 fem gånger så stor
för att år 1897 nå sitt
maximum med över 7 mill. m3;
Ett av Sveriges äldsta pappersbruk: Holmens bruk, Norrköping.
Efter litografi, utförd omkring år 1870.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
