i penningar betydde detta omkring 150 mill. kronor. Ehuru exporten därefter kvantitativt något minskats, har värdet på grund av prisförändringarna varit mycket högre: år 1913 215 mill. kronor, år 1920 maximum eller 617 mill. kronor för att därefter åter minskas. Ar 1927 var trävaru-utförseln värderad till 299 mill. kronor och beräknas för 1928 vara något större eller 313 mill. kronor. Men våra skogar lämna som redan nämnt ej endast trävaror till hemmabruk och export. Annu större summor tages ur skogarna i form av pappersmassa och papper. Papperstillverkningen har gamla anor i Sverige, men papperet gjordes tidigare mestadels av lump. Ar 1859 fanns i Sverige ej mindre än 85 dylika fabriker, bland dessa de ännu i dag bekanta Klippans, Nykvarns och Holmens. Ar 1846 hade tysken Keller uppfunnit metoden att erhålla pappersmassa ur ved genom en mekanisk metod, och år 1857 anlades i Trollhättan den första fabriken för tillverkning av mekanisk trämassa. Ar 1864 började man i Amerika tillverka pappersmassa på kemisk väg, och tio år senare hade Sverige två sulfat-massefabriker (Delary och Vermbol). Sulfitmetoden slutligen daterar sig från 1874 och har till uppfinnare svensken C. D. Ekman. Nyssnämnda år grundades den första sulfitfabriken i Bergvik. Pappersmassetillverkningen tog jättesteg framåt och hör nu till landets förnämligaste tillverkningar. Ar 1926 redovisades 103 pappersmassefabriker, därav 43 träsliperier, med en sammanlagd tillverkningssumma av 296 mill. kronor; ännu vid sekelskiftet uppgick tillverkningen endast till 33 mill. kronor. Biprodukter av stort värde framkomma även vid denna fabrikation; bland dessa må nämnas vid sulfitkokning: sulfitsprit, sulfitlut (torrsubstans), eter och ättiksyrad kalk samt vid sulfatkokning: träsprit, ter-pentinolja, flytande harts m.m. Av pappersmassan utföres största delen, det övriga är råvara till våra pappersbruk och pappfabriker, av vilka år 1926 redovisades 73 fabriker med en tillverkningssumma av 205 mill. kronor. Denna från skogen härstammande grupp av tillverkningar lämna numera det största bidraget till vår export. Gruppen är den 18:e av vår handelsstatistiks 25 grupper och står från värdets synpunkt alltsedan 1919 på främsta platsen, som ända till Järnbruk på 1870-talet: Finspångs kanongjuteri och järnverk. Numera Finspongs Metallverks aktiebolags koppar- och mässingsverk. Slottsbyggnaden till höger disponeras av Svenska Turbinfabriks aktiebolaget Ljungström (STAL). Skultuna mässingsbruk. Anlagt 1611. Vy från 1870-lalet.