Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Det svenska näringslivets utveckling under åren 1859—1929. Av kommerserådet Martin Jansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i penningar betydde detta
omkring 150 mill. kronor. Ehuru
exporten därefter kvantitativt
något minskats, har värdet på
grund av prisförändringarna
varit mycket högre: år 1913
215 mill. kronor, år 1920
maximum eller 617 mill.
kronor för att därefter åter
minskas. Ar 1927 var
trävaru-utförseln värderad till 299
mill. kronor och beräknas för
1928 vara något större eller
313 mill. kronor.
Men våra skogar lämna
som redan nämnt ej endast
trävaror till hemmabruk och
export. Annu större summor tages ur skogarna i form av pappersmassa och papper.
Papperstillverkningen har gamla anor i Sverige, men papperet gjordes tidigare mestadels av lump.
Ar 1859 fanns i Sverige ej mindre än 85 dylika fabriker, bland dessa de ännu i dag
bekanta Klippans, Nykvarns och Holmens. Ar 1846 hade tysken Keller uppfunnit metoden
att erhålla pappersmassa ur ved genom en mekanisk metod, och år 1857 anlades i
Trollhättan den första fabriken för tillverkning av mekanisk trämassa. Ar 1864 började man i
Amerika tillverka pappersmassa på kemisk väg, och tio år senare hade Sverige två
sulfat-massefabriker (Delary och Vermbol). Sulfitmetoden slutligen daterar sig från 1874 och har
till uppfinnare svensken C. D. Ekman. Nyssnämnda år grundades den första sulfitfabriken
i Bergvik.
Pappersmassetillverkningen tog jättesteg framåt och hör nu till landets förnämligaste
tillverkningar. Ar 1926 redovisades 103 pappersmassefabriker, därav 43 träsliperier, med
en sammanlagd tillverkningssumma av 296 mill. kronor; ännu vid sekelskiftet uppgick
tillverkningen endast till 33 mill. kronor. Biprodukter av stort värde framkomma även vid denna
fabrikation; bland dessa må nämnas vid sulfitkokning: sulfitsprit, sulfitlut (torrsubstans),
eter och ättiksyrad kalk samt
vid sulfatkokning: träsprit,
ter-pentinolja, flytande harts m.m.
Av pappersmassan utföres
största delen, det övriga är
råvara till våra pappersbruk
och pappfabriker, av vilka år
1926 redovisades 73 fabriker
med en tillverkningssumma av
205 mill. kronor. Denna från
skogen härstammande grupp
av tillverkningar lämna
numera det största bidraget till
vår export. Gruppen är den
18:e av vår handelsstatistiks 25
grupper och står från värdets
synpunkt alltsedan 1919 på
främsta platsen, som ända till
Järnbruk på 1870-talet: Finspångs kanongjuteri och järnverk. Numera
Finspongs Metallverks aktiebolags koppar- och mässingsverk.
Slottsbyggnaden till höger disponeras av Svenska Turbinfabriks aktiebolaget
Ljungström (STAL).
Skultuna mässingsbruk. Anlagt 1611.
Vy från 1870-lalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
