Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Det svenska näringslivets utveckling under åren 1859—1929. Av kommerserådet Martin Jansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
malmfält i Norrbotten voro
visserligen år 1859 till någon
del kända, men brytningen
var mycket obetydlig.
Järn-f bruken voro på 1860-talet även
^41 ^ * flera än nu, och livet vid bru-
I 1 MtiM 111.11118!,.;::* ken hade sin sarskdda pragel.
k | UHH ly,:» ,vv*P‘i u lie i i * r"r®r ~ 0 ,
|T s*, ’ v i*itn P F * De ar, som sedan kommo,
i]ft¥ *lr v " " w * ’ * hava utmärkts av en fort-
" ^ > \ reiis^
år 1927; de allra senaste rap-
En av Sveriges äldsta klädesfabriker: Drags aktiebolag, Norrköping. porterna varsla emellertid 0111
Fabriken anlagd 1810. ” o
Efter en äldre litografi. en ljusning pa detta område,
och det är att hoppas, att år
1929 kan visa, att ett ökat antal masugnar äro i verksamhet. Ännu större förändringar
äro att anteckna på arbetsmetodernas område. Till en början åstadkom här som
överallt ångkraften revolutionerande verkningar, verkningar, som dock överflyglats av dem,
som användningen av elektriciteten medfört. Det är kännetecknande för bergshanteringens
män, att de ej lämnat några naturvetenskapernas eller teknikens nya rön oförsökta, och
särskilt elektriciteten gjorde tidigt landvinningar hos dem. Kvantitativt spelar Sverige på
järn- och stålmarknaden i världen ej den roll som tidigare, men kvalitativt har Sverige
icke blott behållit utan stärkt sitt anseende. De svenska brukens produkter ingå till
avsevärda belopp i vår export, men ännu mera betydelsefullt torde det vara, att de lämna
råvaror för vidare bearbetning i fabriker och verkstäder. Den mekaniska verkstadsindustrien
har till stor del dessa att tacka för sin framgång.
Hade Sverige haft riklig tillgång på stenkol — den stenkolsbrytning vi sedan gammalt
äga i Skåne räcker ej långt — skulle säkert förhållandena inom bergshanteringen varit
annorlunda. Nu nödgas vi
utföra det mesta av den
järnmalm, som brytes. Denna
brytning var i äldre tider helt
avsedd för inhemsk
järntillverkning; utförselförbud rådde
ända till år 1857, då förbudet
ersattes av en tull av 50 öre
per centner. Är 1860 nedsattes
tullen till 25 öre, och 1864
borttogs den helt och hållet.
Exporten fanns dock tidigare,
ehuru obetydlig, men från år
1888 har den tagit stark fart
och ständigt ökat, dock med
avbrott under världskriget och
senare under 1928 års arbets- ––––––
konflikt. Ar 1896 liadde export- Arlövs vitbetssockerfabrik omkring år 1870.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
