Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Några drag ur svenska industrins utveckling sedan 1859. Arbetsmetoder och tekniska hjälpmedel. Av bergsingenjör Erik Hylander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åren gjort ett kraftigt uppsving, och ett
flertal nya sulfatfabriker ha efter kriget
anlagts i Sverige. Detta beror på fördelen
för sågverken att i sulfatfabrikerna kunna
tillgodogöra sig sågavfallet.
Sverige har kallats spräng
ämnesindu-strins klassiska land. Det var nämligen
här nitroglycerinet först togs i bruk såsom
sprängämne (»sprängolja»). Den första
nitroglycerinfabriken anlades av Immanuel
Nobel 1862 vid Heleneborg och flyttades
1865 till Vinterviken. I. Nobels son, Alfred
Boktryckssnäiipress från 1870-talet. Nobel, omskapade nitroglycerinframställ-
ningen till en storindustri genom sin
metod (1863) för massframställning av sprängolja. Dennas värde som sprängämne befäste
han ytterligare genom sin 1864 uppfunna metod att antända sprängskott med knallhatt.
De stora faror, som medföljde liandhavandet av sprängoljan, minskades genom den av
A. Nobel 1866 uppfunna metoden att absorbera oljan i kiselgur (s. k. gurdynamit). Såväl
sprängolja som gurdynamit ha, åtminstone i Sverige, undanträngts av spränggelatinet
(uppfunnet 1875 av A. Nobel), en blandning av nitroglycerin och b o mull skrut, som ingår i de
flesta i Sverige använda sprängämnen. En annan användning för nitroglycerinet fann
A. Nobel och R. Sohlman i det av dem i slutet av 1880-talet uppfunna röksvaga krutet
(nobelkrut eller ballistit).
Modern rotationspress.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
