Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Näfveqvarns bruk, aktb., Nävekvarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Näfvecjvarns herrgård.
NÄFVEQVARNS BRUK
NÄVEKVARN.
Som inledning till en liten presentation av det nuvarande Näfveqvarn torde det vara
på sin plats att ange några huvuddata i brukets historia.
Denna har i en i samband med 300-årsjubileet för några år sedan utgiven
minnesskrift på ett synnerligen förtjänstfullt sätt tecknats av lektor Gustaf Jacobsson, Stockholm,
och vidare har folkskolläraren J. A. Karlsson, Enstaberga, i sin intressanta och välskrivna
serie »Sörmländska slott och gårdar» beskrivit brukets skiftande öden genom tiderna.
De historiska sakuppgifterna här nedan äro väsentligen hämtade ur dessa båda skrifter.
Näfveqvarn ligger som bekant i Tunabergs socken vid Bråviken. Själva bruket anlades
1623 men namnets och platsens historia kan dock föras åtskilligt längre tillbaka i tiden.
Första gången man i gamla handlingar påträffar Näfveqvarns namn, var denna »Ström
eller kvarn» i Vadstena klosters ägo. I klostrets jordebok för år 1447 säges, att Näfveqvarn
fordom gav 1 läst järn men numera endast ^ läst. Genom Gustav Vasas kyrkoreduktion
1527 indrogs det ursprungliga Näfveqvarn till kronan. Sedan det givits i förläning åt
ståthållaren på Nyköpings slott och senare genom arv eller köp flera gånger bytt ägare,
förvärvades det av släkten De Besche, med vilken Näfveqvarns bruks anläggning och historia
äro på det närmaste förbundna. Släkten De Besche var av vallonskt ursprung. I början av
1600-talet flydde Gillis De Besche d. ä., arkitekt och rik köpman, för religionsförföljelsers
skull över till Sverige, dit hans fyra söner redan förut begivit sig. De Bescherna voro de
som först fäste sin landsman Louis De Geers uppmärksamhet på Sveriges rika
mineraltillgångar och stå jämte denne i främsta ledet bland dem som under Gustav Adolfs tid
arbetat för det svenska bergsbrukets uppblomstring. Fullt trovärdiga uppgifter giva vid
handen att två bröder Gillis och Hubert De Besche år 1623 uppbyggde en masugn vid
Näfveqvarn. Bruket övergick vid Huberts död 1664 till dennes son Gillis, som innehade
detsamma i nära 50 år o<h under dennes långa och skickliga regemente utvecklades bruket
till ett av landets förnämsta kanongjuterier och lades genom talrika egendomsförvärv en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
