Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunalförvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väsendet förstatligats, har staten
övertagit icke blott landsbygdens
utan även vissa mindre städers
väg-väsende, medan däremot vissa större
köpingar i likhet med de flesta
städerna ha eget vägväsende. I
städerna tillämpas de fyra s. k.
stads-stadgorna, d. v. s.
byggnadsstadgan, brandstadgan, ordnlngsstadgan
och hälsovårdsstadgan. Även 1
köpingarna tillämpas dessa stadgor, i
några av dem dock endast de två
förstnämnda.
Utom i städerna och köpingarna
tillämpas stadsstadgorna i vissa
tätare bebygda delar av de egentliga
landskommunerna. Ett område av en
landskommun, där en eller flera av
dessa stadgor tillämpas, kallas ett
municipalsamhälle.
Munlcipalsam-hällena äro således inga egna
kommuner utan blott delar av sådana,
men de ha dock egna organ, som
motsvara de kommunala organen.
Som jämställda med
municipalsam-hällena kunna räknas fyra äldre
köpingar, som erhållit sina
köpings-rättigheter innan regeln att köpingar
skola bilda egna kommuner
fastställdes. Municipalsamhällena äro
till antalet flera än städerna och
köpingarna sammanlagda.
I en landskommun utgöres den
beslutande myndigheten av
kommunalstämman, där praktiskt taget alla
Invånare, som senast föregående
kalenderår fyllt 21 år, ha rösträtt. I
kommuner, som ha över 700
invånare, skola vidare finnas särskilt
valda kommunalfullmäktige, som
utöva nästan alla
kommunalstämmans funktioner. Även mindre
kommuner kunna, om de så önska, ha
kommunalfullmäktige. De väljas på
fyra år. Den verkställande
förvaltande myndigheten är i regel
kommunalnämnden, ehuru många
kommuner även ha andra organ. I
municipalsamhällena ha de nu
nämnda organen sin direkta
motsvarighet i munlclpalstämman,
municipal-fullmäktige och municipalnämnden.
I städerna motsvaras
kommunalstämma av allmän rådstuga,
kommunalfullmäktige av
stadsfullmäktige och kommunalnämnden av
drätselkammaren. Då emellertid f. n.
alla städer ha stadsfullmäktige, har
allmän rådstuga huvudsakligen
hls-storlskt intresse, även om den ännu
i vissa fall förekommer vid vissa
valtillfällen. Stadsfullmäktige
väljas liksom kommunalfullmäktige på
fyra år. Valen till dessa båda slag
av fullmäktige ske samtidigt över
hela landet i september månad vart
fjärde år; senaste valår var år 1942.
Utom drätselkammaren finnas en
hel del olika styrelser och nämnder
såsom verkställande och
förvaltande organ; varje stad bestämmer
ujälv vilka sådana organ, som skola
tillsättas.
Vidare finnes i alla städer, som
icke lyda under landsrätt, en
rådhusrätt, som är stadens dömande
myndighet. Den består av en
borgmästare och ett antal rådmän, vilka
även ha vissa icke juridiska
uppgifter, i vilken egenskap de
gemensamt kallas »magistraten». I
städer under landsrätt ersättes
magistraten med en
kommunalborgmästare.
I Stockholm utgör stadskollegiet
den högsta verkställande
myndigheten och motsvarar inom staten
regeringen. Det består dels av ett an.
tal stadsfullmäktigledamöter, dels
av borgarråden, motsvarigheten till
departementscheferna De förvalta
var sin rotel, under vilken sortera
vissa nämnder. Under de sistnämnda
lyda de kommunala
förvaltningsorganen.
I församlingarna motsvaras
kommunalstämma av kyrkostämma,
kommunalfullmäktige av
kyrkofullmäktige och kommunalnämnd av
kyrkoråd. Även kyrkofullmäktige
väljas på fyra år; valår äro
desamma som för kommunalfullmäktige.
Två eller flera församlingar kunna
ha gemensamma organ; de sägas då
bilda en kyrklig samfällighet.
De efterföljande statistiska
uppgifterna rörande de särskilda
städerna avse i olika hänseenden något
varierande tidpunkter, beroende på
att 1 varje särskilt fall de senast
publicerade uppgifterna medtagits.
Uppgifterna rörande areal och
folkmängd avse den 1 jan. 1944,
förorternas invånarantal den 1 jan.
1941, Industri och sjöfart 1939, fiske
1938, stadsfullmäktigval 1942,
stadens finanser 1941, invånarnas
Inkomster 1943, skatter 1943,
orts-grupper 1944, fastighetsvärde 1943,
antal mål i städer med egen
jurisdiktion 1940 samt uppgifter om
domsaga för städer under landsrätt
1944.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
