Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges rättsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lag om förenings- och
förhandlingsrätt, liksom i tvister angående
tillämpningen av semesterlagen.
Domstolen består av ordförande
och sex ledamöter. Ordföranden
och två ledamöter förordnas av
konungen bland personer, som icke
anses företräda arbetsgivar- eller
arbetarintressen. Ordföranden och
en av ledamöterna skola ha
juridisk utbildning. Fyra ledamöter,
»vilka skola vara i
arbetsförhållanden erfarna och kunniga»,
förordnas av konungen, två efter förslag
från arbetsgivarföreningarnas
förtroenderåd och två efter förslag
av landsorganisationen.
Medlemmar: A. Lindhagen, f.
1884, utn. 1931, ordf.; G. A. Lind,
f. 1898, utn. 1943; C. C. Schmidt, f.
1893, utn. 1943; O. I. Larsson, f. 1880,
utn. 1929; E. W. Paues, f. 1879, utn.
1932; O. J. Karlén, f. 1882, utn. 1934;
E. O. Westerlund, f. 1888, utn. 1937.
Krigsdomstolar.
Underdomstol vid krigsmakten är
krigsrätt. Den består av en
krigs-domare, en auditör och två
militära ledamöter. Auditörens uppgift
är bl. a. att föra protokoll, att
upprätta och expediera krigsrättens
beslut samt att biträda vid vittnens
instämmande. Krigshovrätt är en
avdelning av Svea hovrätt,
förstärkt med två militära ledamöter.
Högsta domstolen är högsta instans,
som vid avgörandet av krigsmål är
förstärkt med två generalspersoner.
Då krigsmakten ställes på
krigsfot för annat ändamål än övning,
är jältkrigsrätt underdomstol.
Administrativa domstolar.
Ett särskilt slag av domstolar äro
de administrativa, som dock icke
räknas till den judiciella
organisationen. Regeringsrätten* och
kammarrätten äro de mest
betydelsefulla bland dessa. Vidare må
nämnas försäkringsrådet, som
handlägger ärenden, som röra
ersättning för olycksfall i arbetet.
Konungens regeringsrätt.
Konungens regeringsrätt är den
högsta domstolen för
administrativa besvärsmål, d. v. s.
besvärs-mål från länsstyrelser, domkapitel
och centrala ämbetsverk.
Regeringsrätten skall i den omfattning, som
bestämmes genom särskild lag,
pröva och avgöra de besvär, som
jämlikt författningarna skola
fullföljas i statsdepartementen.
Ledamöterna i regeringsrätten döma
liksom högsta domstolen i konungens
namn.
Regeringsråd: D. H. F.
Meurling, f. 1876, utn. 1929; C. W.
Aschan, f. 1884, utn. 1929; E. M.
Kell-berg, f. 1883, utn. 1929; F. A. I.
Lun-devall, f. 1889, utn. 1935; C. G.
Eklund, f. 1894, utn. 1935; K.-G. Hjärne,
f. 1892, utn. 1937; C. W. U.
Kuylen-stierna, f. 1889, ut’*. 1944.
Kammarrätten.
Kammarrätten har en mycket
vidsträckt uppgift. Den är högsta
instans i mål rörande bl. a.
fattigvård, skattefrågor,
mantalsskrivning, barnavård; vidare i fråga om
statliga befattningshavares
avlöningsförmåner, resekostnads- och
traktamentsersättningar samt i mål
om delaktighet i eller avgift till
pensionsinrättning. Medlemmarna av
kammarrätten kallas
kammarrättsråd.
President: N. J. E. Quensel.
f. 1894, utn. 1940.
Kammarrättsråd: S.
Norrman, f. 1883, utn. 1918; A. G. F.
Af-zelius, f. 1878, utn. 1920; O. J.
Ekenberg, i. 1882, utn. 1920; H. Asplund,
f. 1878, utn. 1924; F. O. Ljungberg,
f. 1883, utn. 1926; N. F. von Sydow, f.
1882, utn. 1926; H. A. Henriks, f. 1886,
utn. 1926; E. G. Wahlberg, f. 1884,
utn. 1929; F. T. Franzén, f. 1886, utn.
1935; C. T. Wikström, f. 1891, utn.
1936; K. E. E. Rosenqvist, f. 1894, utn.
1937; E. Stern, f. 1886, utn. 1941; F. E.
O. Hedelius, f. 1894, utn. 1942; H. C.
S. Almqvist, f. 1896, utn. 1942; C. G.
Neuendorff, f. 1890, utn. 1942; H. E.
Eriksson, f. 1894, utn. 1942; O. von
Unge, f. 1899, utn. 1942; K. G. A.
Psi-lander, f. 1900, utn. 1943; C. O. G.
Sandeborg, f. 1899, utn. 1943; N. A.
Bodin, f. 1898, utn. 1943.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
