Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges rättsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Domstolsförfarandet.
Då en person vill inleda en
process mot en annan, skall han
ansöka om stämning hos
stämnings-givaren, som är en
befattningshavare vid domstolen. Ansökan skall
ske skriftligen. »Då stämning
sö-kes, give käranden (den som
stämmer) upp domstolen och svaranden
(den som stämmes) samt saken.»
Stämningsgivaren tecknar en
resolution på ansökan, vari svaranden
förelägges viss dag, då han skall
svara inför domstolen. Det är
kärandens sak att delgiva stämningen
till svaranden. Detta sker i
allmänhet genom en stämningsman,
d. v. s. en person, som har
offentligt bemyndigande att delgiva
stämningar.
Svaranden är skyldig att Inställa
sig inför domstolen den dag, till
vilken han blivit kallad. Gör han
icke detta, får han böta. Vidare
utsättes vite, om han ej heller
skulle infinna sig kommande gång.
I vissa fall kan följden av utevaro
bli den, att målet avgöres, utan
att svaranden får tillfälle att yttra
sig (tredskodom).
Förfarandet inför en allmän
underdomstol är i princip muntligt,
inför en överdomstol skriftligt.
Muntligheten har emellertid
skjutits tillbaka och inför
rådhusrätterna är det mycket ofta ett rent
skriftligt förfarande, d. v. s.
parterna framföra sina argument och
motargument i skrifter, som
inlämnas till domstolen. Allt vad som
förekommer inför denna, införes i
en dombok.
Infinner sig svaranden och
erkänner, är saken därmed avgjord.
Bestrider han, kan han göra detta
av olika anledningar. Han kan göra
gällande, att ett rättegångshinder
föreligger, ifrågavarande domstol
är t. ex. icke behörig. Svaranden
kan vidare hävda, att kärandens
uppgifter äro felaktiga, svaranden
är t. ex. icke skyldig käranden
några pengar. När svaranden gör
invändningar, måste käranden
komma med bevisning. För
närvarande gäller den (egala bevisteorien,
d. v. s. bevisningen skall ske efter
vissa regler. Bevisningen kan ske
genom vittnen, som icke få vara
jäviga. Två vittnen gälla som fullt
bevis, ett som halvt. En annan
form för bevis är parts ed. Eden
kan vara bjuden, d. v. s. den ena
parten erbjuder den andra att gå
ed. Värjemålsed avlägges av den,
mot vilken halv bevisning
föreligger. Fyllnadsed kan åläggas den,
som icke på annat sätt kan bevisa
riktigheten av sin sak. Bevisning
kan även ske genom sakkunniga.
Sedan parterna slutfört sin
bevisning, skall målet avgöras genom
beslut av domstolen. Detta beslut
kallas i vissa fall utslag och i
vissa dom.
Är part missnöjd med
underdomstols beslut, kan han söka ändring
i hovrätt. Detta skall ske genom
olika rättsmedel i olika fall. De
vanligaste äro följande. Vad
användes mot underrätts slutliga
utslag i tvistemål. Vad erlägges hos
underdomstolen. Sedan skall den
vädjande inkomma med vadeinlaga
till hovrätten.
Besvär är rättsmedlet i brottmål
och även i vissa andra fall. Besvär
ingives direkt till hovrätten.
Revi-sionsansökan är ett rättsmedel mot
hovrätts dom och motsvarar besvär.
För övrigt fullföljes talan mot
hovrätts dom genom besvär.
I överrätterna är förfarandet i
allmänhet rent skriftligt. I hovrätt
kan dock förekomma muntliga
förhör. Detta är numera ganska
vanligt, särskilt i brottmål. I
överrätterna dömer man i allmänhet med
ledning av de protokoll, som
upprättats i underdomstolen, och de
ytterligare handlingar, som parterna
ingivit.
Genom nya rättegångsbalken blir
förfarandet vid de allmänna
domstolarna muntligt. Vidare
försvinna de många uppskov, som nu i
allmänhet förekomma. En rättegång
skall avgöras efter endast en
huvudförhandling. Det nya
förfarandet kommer att ställa mycket stora
krav på advokaterna, som skola
uppträda inför rätta. Man kan
därigenom hoppas, att de s. k.
sakförarna skola försvinna i stor
utsträckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
