Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och med 1943 är även flygvapnet väl
representerat vid dessa tävlingar
och har därvid spelat en
framträdande roll.
Chef för KSAK:s
segelflygverksamhet var först kapten Sven
Ah-blom, som emellertid i slutet av
1943 avsade sig uppdraget. Den 1
januari 1944 efterträddes han av
löjtnant J. G. Karlsson. Denne har till
sin hjälp bl. a. en försteinstruktör,
Eide H. I.indelöw.
Segelflygverksamheten bedrivs nu vid 38
flyg-klubbar eller segelflygsektioner
landet runt.
Glidflygningen är den elementära
delen, som man måste lära sig
först. Denna sorts flygning företas
med enkla, robusta flygplan, som 1
regel ej kunna utnyttja
uppvindar-na utan flyga på stark hangvind.
Den egentliga segelflygningen
ut-föres med lätta, smäckert byggda
flygplan, som ha god
aerodynamisk utformning, låg
sjunkhastig-het och högt glidtal.
Segelflygplanet håller sig uppe i luften med
uppvindarnas hjälp. Om planet
t. ex. har en sjunkhastighet på 1
meter per sekund och luften
strömmar uppåt med en hastighet av 2
m/sek så stiger planet 1 m/sek.
Olika slags uppvindar.
Hanguppvinden är den först
kända uppvinden, som man definitivt
lärde sig utnyttja 1922. Den bildas
när den vanliga horisontella vinden
kommer till ett berg e. dyl. och
därvid tvingas uppåt. Just i det
smala uppvindsbältet på bergets
lovartsida kan planet hålla sig så
länge det blåser tillräckligt hårt —
helst över 6—7 sekundmeters
horisontell hastighet. Det svenska
ut-hållighetsrekordet den 12—13 juni
1944 var 21 tim. 46 min. och sattes
av gymnastikdir. K.-E. övgård.
Den termiska uppvinden är
segelflygningens förnämsta kraftkälla.
Termiken bildas vid solens
bestrålning av öppna platser. Därvid
uppvärms den närmast marken
liggande luften, utvidgas, blir lättare och
stiger uppåt i form av
»luftbubblor», vilka slita sig loss från
marken med jämna mellanrum.
Eftersom temperaturen mirlskar med
höjden avkyls den
uppåtströmman-de, varma luften och på en viss
höjd kondenseras fuktigheten och
blir vattenånga, d. v. s. moln. De
under dessa förhållanden bildade
molnen kallas »cumulus» (stackmoln,
»vackertväder-moln»), I de nämnda
luftströmmarna cirklar
segelflygaren och stiger under och ev. upp
i molnet så högt som möjligt,
varpå han glider vidare till nästa
»blåsa» och dess moln. Så kan han
till-ryggalägga långa sträckor. Det
svenska distansrekordet den 11 juli
1944 var 330 km., satt av löjtnant
Rolf Svartengren.
Cumulusmolnen kunna torna upp
sig till väldiga höjder. Det
svenska höldrekordet den 18 juli 1944
var 5.340 m., satt av Stig Fägerblad.
Därvid fick han en höjdvinst av
4.941 m. och förvärvade därmed
den stipulerade höjden för guld C
(3 000 m. höjdvinst — mellan
urkoppling och topphöjd). Emedan
han 1943 flög Alleberg—Ystad (304
km.) och då gjorde den
sträckflygning som fordras har han blivit
vårt lands förste innehavare av
guld-C.
Under 1944 års Allebergstävling
slogs detta rekord två gånger av
fanjunkare Bengt C.son Bergman,
som först nådde 5 700 m. (höjdvinst
5.162 m.) och sedan 6 200 (5.540) m.,
och slutligen av löjtnant G. A.
Wennerström, som nådde 6.500 (5.723)
meter.
De största luftskeppskatastroferna.
1912: Den amerikanska »Akron» exploderade vid Atlantic City; 5 dödade.
1913: Det tyska marinluftskeppet »L. 1» bröts mitt itu över Helgoland; 15
dödade. (September.)
1913: Det tyska marinluftskeppet »L. 2» exploderade vid Johannesthal, 28
dödade. (Oktober.)
1919: Det engelska luftskeppet »N.S. 2» störtade i Nordsjön; 14 dödade.
1921: Det engelska luftskeppet »Z.R. 2» förolyckades vid Humber; 44 dödade.
1923: Det franska militärluftskeppet »Dixmuide» förolyckades i Medelhavet;
26 dödade.
1925: Det amerikanska luftskeppet »Shenandoah» förstördes av storm över
Ohio; 15 dödade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
